Karlskoga Tidning Lördagen den 26 mars 1966

Bypojke berättar
Gästgiveri vid Adilslund
Stall intill Ekmansbacken

Bypojk sa man förr i Karlskoga om yngre manfolk från kyrkbyn. Alla andra karlskoga-ungdomar var från sockna eller bruke.
– Och så fanns ju björkborningarna och degerforsarna, säger en av de få riktigt riktiga bypojkar som finns kvar.
Namnet är Jonas Ekblom, född i Adilslund, numer bosatt i Stråbergsmyretorp i Linnebäck. Rak i ryggen som en yngling fast 88 år fyllda.
– Far hette Adil i förnamn, därför blev det Adilslund och sedermera även Adilsgatan. Nu i har gatan bytt namn har jag hört och Adilslund skall väl rivas också.
Nåja, ännu dröjer det ett tag innan saneringsvågen sveper fram i kvarteren kring Adilslund. Hur många karlskogabor känner för övrigt till att huset byggdes som gästgiveri?

– Mina föräldrar, som kom från västra Värmland, drev gästgiverirörelse med tillhörande skjutsstation under många år, berättar Jonas Ekblom, som själv kört provryttare och andra resande till Kedjeåsen, Granbergsdal, Strömtorp och en mängd andra platser runt om Karlskoga.
Gästgiveriet upphörde när Centralhotellet kom till i slutet av 1800-talet. Skjutstation var däremot kvar i ekblomska händer långt därefter.
– Far var även fotograf och mor barnmorska. Sedermera blev de lantbrukare i Kilsta. Tomten till gästgiveriet i Adilslund köpta far av Gustaf Hindersson. Jag var väl 5 eller 6 år då. En av skjutskarlarna hette Karl Krabbe minns jag.
Och Jonas Ekblom minns. Bilderna från sekelskiftets Karlskoga återger han med kristallklar skärpa:
– I Ekmansbacken fanns just ingenting. Längst ner låg garvardammen förstås. Så började de att bygga Larssons och Karlssons, där vi som pojkar sprang på byggnadsställningarna tills vi blev dänfösta.
Bastugatan var också spännande för en 12-åring på 90-talet. Där fanns många småhus och där bodde många trevliga gubbar och gummor.
– Med rotstugan var det fem hus från Bredablick räknat. Där bodde flera hantverkare. Nån arbetade väl i Bofors också. Där gatan mynnade ut vid Adilslund byggde förresten far ett hus titt. Det är borta nu.
Och så fanns Hinderssons loge och stall norr om Ekmansbacken, praktiska skolan med kussar och pärlor, hagtornshäcken från Adilslund och ner till vägen, smedjan vid Bofors, maj och oktobermarknaderna.
– Har han hört talas om när Johan Hindersson kasta en smed över törnrosbusken vid Adilslund? Nä, det var ju så längesen. Johan som hade en gård i Lämås, var en riktig bjässe, snäll som ett lamm tills han blev retad. Vad de kom ihop sig om minns jag inte, men Johan tog smén och slängden över busken. Han fick vara glad att han inte hamna mitt i busken.

Smeder och bypojkar drog definitivt inte jämt. Byslagsmålens egen historia är späckad av vilda bataljer. Polismän som Hjelmquist, Rydin och Jonsson har skrivit många slagsmålsprotokoll.
Vad kom man ihop sig om?
Det var väl flickor förstås. Det skipades kanske också rättvisa på detta speciella sätt. Ett kok stryk för en oförrätt hörde liksom till. Drog man på friarfärd fick man vara ytterst försiktig om man inte själv var mästare i försvarandets ädla konst. De bypojkar som vågade sig till Bofors och Björkborn i friarärenden var värda all beundran.
Så berättar Jonas Ekblom vidare om sina ungdomsår. 1893 var han 17 år fyllda och tog då värvning vid 2:a Göta regemente i Jönköping.
– Vi sköt med Boforsare, 8-centimeters förresten, de var inte så dåliga. Oscar II var kung då. Han kom på besök till regementet. Då sköts det för honom förstås.
Gästgivarsysslan i Adilslund för Jonas Ekbloms föräldrar upphörde efter några år som nämnts ovan. Boforsbolaget köpte huset och inredde familjebostäder i båda våningarna och på vindsvåningen.
Familjen Ekblom flyttade till Kilsta, bröt mark och lade grunden till en framtid som jordbrukare. Jonas Ekblom kom till Linnebäck år 1910 som timmerkörare. 1911 köpte han gården Stråbergsmyretorp. Nu sköter sonen Olle och hans fru gården. Litet småsysslor blir det dock fortfarande för 88-årige Jonas från Adilslund. Snöskottning bl a för att ta ett aktuellt exempel. Mer skulle naturligtvis gå att berätta om "bypojken" Jonas Ekblom; om åren i USA, om hans minnen från regementet, om äldre karlskogabor han mött och talat med, om marknadsäventyr och annat folkliv i det gamla Karlskoga. Det får bli till en historia vid ett annat tillfälle.

Karlskoga Kuriren Måndagen den 30 januari 1967

Nu rivs villa Adilslund
som varit känt gästgiveri

KARLSKOGA. Gamla Villa Adilslund ska gå ur tiden. Den gröna trävillan vid Badstugatan 38 får snart skatta åt förgängelsen efter 90 år. Villan byggdes i slutet av 1870-talet av herr Adil Ekblom, användes under en tid som gästgivargård och efter ombyggnad på 1920-talet som veterinärbostad.

En som väl känner till den gamla villans historia är Anders Jonas Ekblom, 88 år, son till Adil Ekblom som byggde Adilslund en gång i tiden.
– Min far byggde Adilslund någon gång i slutet av 1870-talet. Han och mor kom från Grava socken i Värmland. Mor fick plats som barnmorska här i socknen. Det var ju bara en by här på den tiden.
– Far köpte tomt av Per Hindersson. Hindersson hade en gård vid Torget. I alla fall, far köpte tomten och byggde villan som kom att användas som gästgiveri i slutet av 1800-talet.
- Med gästgiveriet drevs ett sk skjutshåll. Det var nämligen en av de skyldigheter som följde med gästgivarrörelserna på den tiden. Man fick ta sig an att skjutsa resanden mellan gästgiverierna och även till järnvägsstationerna. Karlskoga station var på den tiden nuvarande Strömtorps station. Här i själva socknen hette stationen Bregården, berättar Anders Jonas Ekblom.
– Detta skjutshåll hade far mellan bl a Lekhyttan, Kedjeåsen och Bodalen. Det fanns en anslagstavla nere vid Bergsmansgatan där man kunde få reda på olika skjutshåll och vad som serverades i gästgivargården.
Adil Ekblom, far till berättande Anders Jonas Ekblom, hade förutom gästgivargården en gård ute vid Kilsta, vid nuvarande Kilstaverken. Trots sysselsättning med både gästgiveriet och sin gård hade Adil Ekblom tid att agera mer eller mindre advokat och vara skrivlärare.

SKÖNSKRIFT

Adil Ekblom var känd för att försvara och tala för sig och anlitades därför ofta vid tingsärenden i socknen. När han inte gjorde det arbetade han också som skrivlärare. Det var ju så populärt på den tiden att skriva propert och elegant. Ville man in på ett kontor skulle man kunna behärska skönskrift. Det var bara så. Här lärde Adil Ekblom ut skönskrivandets konst.
–Mor var ju mycket ute i socknen i egenskap av barnmorska och det var därför svårt att samtidigt kunna sköta hem och hushåll. Vi hade därför ett par

Gamla Villa Adilslund, Bastugatan 38, ska rivas.
Villan byggdes i slutet av 1870-talet av Adil Ekblom, användes en tid som gästgivargård och senare som veterinärbostad.

pigor som skötte om de detaljerna.
På andra våningen utåt Bergsmansgatan låg matsalen. Det serverades vin, öl och kaffe. Däremot tror jag inte att man höll sig med starksprit. Speciellt marknadsdagar var det mycket folk i gästgiveriet, och då brukade det serveras ett alldeles speciellt vin som kallades för "Stenborger".
– På den här tiden var det ju mycket liten bebyggelse i socknen. Från gästgivargården kunde man se ända bort till prästgården.
– Far bodde kvar i Adilslund till 1910 då han dog. Då såldes huset.

VETERINÄRBOSTAD

På 1920-talet byggdes villan om till veterinärbostad. Av gamle Karlskoga-kännaren Pontus Andersson får vi veta att Villa Adilslund användes som veterinärbostad av Johannes Bjurström en tid och senare av Ruben Thorén. Den sistnämnde finns numera bosatt i Örebro.
Förre fastighetsförvaltaren Elias Ericsson var med om att bygga om villan för veterinärändamål i början av 1920-talet. Om han minns rätt skulle det ha varit 1921.
De sista åren har Villa Adilslund varit uthyrt till privatpersoner.

Adilslund, Kyrkotorp, Karlskoga

Bypojke berättar Gästgiveri vid Adilslund Stall intill Ekmansbacken

Nu rivs villa Adilslund som varit känt gästgiveri

Bypojke berättar
Gästgiveri vid Adilslund
Stall intill Ekmansbacken

Nu rivs villa Adilslund
som varit känt gästgiveri