Dalen, Karlskoga

I folkmun kallat Dal'n

Upptaget 1610. "Karlskoga bergslag" Gustav Lindberg 1895.

Vid storskifte 1794 bor här på 1/4 Kronoskattehemmanet, två jordägare: Olof Olsson i den norra 1/8 gården och Erik Matsson i den södra.

Skiftet föranleder inte flytt av någons bostadshus, förutom Erik Mattsons fähus som måste flyttas.
För det måste Olof Olsson vara behjälplig med 6 dagsverken.

En av de första ägarna lär vara en Jon Persson född omkring 1607. Han finns i mantalslängden för Dalen 1631-58.
1626-30 finns en Lars noterad i mantalslängden.

Mina kopplingar till platsen:

P2320 P203	Anders Karlsson f 1839 i Brickegården Maria Eriksdotter f 1839 i Björntjärn, Knista Maria är dotter till Erik Person Björnstål. De kommer hit som nygifta 7/11 1862. Har en fosterdotter. Maria Gustafva Eriksdotter, f 1865 i Örebro

P113	Mormors moster, Olivia Eriksson "Moster Liva" och hennes make Gustav Karlsson bodde här (i dag Sportvägen). Flyttade härifrån före 1974. I ett av Livas "uthus" bodde även hennes bror Karl, en tid innan han flyttade hem till min mormor o morfar på Noravägen 64. Livas dotter med familj bodde i ett av grannhusen (Höjdhoppsvägen).

Karta 1941

Karta 1945

Liva och Gustavs hus. Klickbar

Familjer och personer som bor här 1890 och 1900

1890

Karlsson Anders, P2320 Ersson Maria, P203 Eriksson Maria Gustava, ---------- Olsdotter, Kristina Karolina,	f 1839 Far, Bgm f 1839 Mor f 1865 fosterdotter f 1864 i Tysslinge Ensam

Jonsson Olof, Ersdotter Lovisa, (Barn) Erik Vilhelm, (Barn) Karl Filip, (Barn) Emma Vilhelmina, (Barn) Frida Maria, (Barn) Elin Kristina, (Barn) Ellen Lydia, (Barn) Signe Elisabet, ---------- Olsson Erik Johan, ---------- Larsdotter Augusta, ---------- Johansdotter Anna Sofia,	f 1827 Far, Bgm f 1844 Mor f 1873 f 1875 f 1877 f 1880 f 1882 f 1885 f 1887 f 1869 Ensam f 1868 Ensam f 1869 Ensam

Persson Karl, Nilsdotter Sara Lena, (Barn) Johanna Amalia,	f 1826 Far, inhyses f 1820 Mor f 1859

Andersson Anders Gustaf, Icke bofast, arb.	f 1857 Ensam

Vallbom Karl Johan, Icke bofast, arb.	f 1859 Ensam

1900

Karlsson Anders, Ersson Maria, Eriksson Maria Gustava,	f 1839 Far, Bgm f 1839 Mor f 1865

Olsson Gustaf, Persson Josefina, (Barn) Olof Valdemar, (Barn) Per Einar, (Barn) Gunilla Josefina, (Barn) Gustaf Teofil, (Barn) Mimmi Henrietta, (Barn) Frideborg Maria, (Barn) Ingeborg Lovisa, ---------- Nilsson Karl Johan,	f 1864 Far, Bgm f 1865 Mor f 1892 f 1893 f 1894 f 1896 f 1898 f 1900 f 1900 f 1877 Ensam

Hedström Karl Johan, Asplund Johanna Josefina, (Barn) Karl Waldemar,	f 1859 Far, V.arb f 1853 Mor f 1888

Norberg Johan Sanfrid, Blixt Karolina Vilhelmina, (Barn) Walda Vilhelmina Victoria,	f 1876 Far, V.arb f 1872 Mor f 1900

Ersson Anders, Jordbr.arb	f 1844 Ensam

Sveriges befolkning 1890 & 1900

Bidrag från Anders Henriksson

(Olov Jonsson som omtalas här nedanför, var på sin mormors sida, barnbarnsbarn till
mina anfäder P1052 Jonas Eriksson och P1053 Maria Andersdotter från Forsby, Karlskoga)

Mangårdsbyggnaden med drängstugan i bakgrunden.
Klickbar bild

Vildvuxen trädgård. Kan vara straxt innan 1941.
Klickbar bild

Eniros flygfoto 2011 och karta 1941.

P4075 Olov Jonsson köpte gården av sin hustru, Lovisas föräldrar 1862, omkring då byggdes sannolikt mangårdsbyggnaden. “Drängstugan” blev då undan-tagsstuga för Lovisas föräldrar. Senare beboddes den av drängarna.
Gården var i släktens ägo åtminstone från tiden kring 1600-talet då gården ägdes av Jon Persson född omkring 1607. Den sista ägaren av min släkt var Gustav Olsson, Olov Jonssons son.

Samtliga byggnader låg ganska tätt fram till 1865, vid laga skiftet flyttades den andra gården till sin nuvar-ande plats, Stavhoppsvägen 15*.

Personerna på den översta bilden är jag inte säker på vilka det är. Bilden har vi haft i släkten länge, men var den kom ifrån vet jag inte.
Olov Jonsson ägde förutom sin del av Dalen även stora delar av Stolpetorp. P4821 Gustav, hans son föddes på gården 1864. 1887 utvandrade han till Amerika och Chicago. Där träffade han Josefina Persdotter, född 1865 i Källna, Kristianstads län. De gifte sig 1890. 1892 flyttade de tillbaka till Sverige, samma år föddes min morfars pappa Valdemar Olsson på Dalen. Olov Jonsson köpte en gård i Lerängen, Gustav tog alltså över Dalen.

Gustav var i vissa hänseenden ganska företagsam, bl.a skall han ha dragit den första telefonledningen till Utterbäck. Utterbäck har också gått i släktens ägo sedan 1600-talet och ägs fortfarande av släkten.
På Dalen skall det på salen på övervåningen funnits tapeter av Boerkriget, och det sägs att en del av de träd som växer till höger om kapellet skall några av Gustavs barn planterat, den uppgiften kommer ifrån när några av dem på 50-talet var och hälsade på i Karlskoga.

Gustav sålde Dalen 1903 till Edvin Pettersson som jag tror det var 1913 sålde den till Birger Andersson, som blev den sista ägaren av Dalen innan Östra Kyrko-gården anlades.
Det var nog tänkt att Gustav med familj skulle emigrera ganska snart efter att han sålt Dalen, men de blev kvar till 1909 och 1910. De bodde då i Stolpetorp, vad jag tror var en mindre gård vid Trestegsvägen 13* ungefär. 1909 utvandrade Gustav med några av barnen till Omaha, Nebraska. Josefina följde efter med resten av barnen 1910. Valdemar Olsson valde att stanna i Sverige.

* se karta längre ner på sidan

Från "Sveriges gårdar och gods" och "Sveriges bebyggelse"

Låg där kapellet är idag	Dalen 1 Postadr.: Bofors. Tel. 38 Bråten Areal: Total 29,5 har, därav 10 åker, 16,5 skogs- o. hagmark, ängsmark. Tax.-v. 16.700. Jordart: Sandjord på grusbotten o. lerjord på lerbotten. Skogsbest.: Barr- o. lövskog. Manbyggn. uppf. på 1860-talet, renov. o. moderniserad. Ekonomibyggn. uppf. på 1890-talet. 2 hästar, 8 kor, 2 ungdjur, 2 svin, 20 höns. Gården till släkten 1913 genom köp av nuv. äg från Edvin Pettersson. Äg.: Gustaf Birger Andersson f. 13/4 1885. Son till Per Gustaf Andersson o. h. h. Matilda f. Olsson. Gift 17 med Elsa Emilia f. Karlsson. Barn: Nils Birger, Britta.
Idag Stavhoppsvägen 15	Dalen 1 Postadr.: Bofors. Tel. 34 Bråten Areal: Total 33,5 har, därav 15 åker, 18,5 skogs- o. hagmark. Tax.-v. 16.500. Jordart: Lerbl. mylla på lerbotten o. något sandjord på grusbotten. Skogsbest.: Barr- o. lövskog. Manbyggn. uppf. på 1860-talet, renov. Ekonomibyggn. uppf. 1884, renov. 2 hästar, 8 kor, 2 ungdjur, 2 svin, 15 höns. Gården till släkten 1917 genom köp av nuv. äg. från Karl Karlsson. Äg.: Johan Edvin Hindersson f. 5/10 1879. Son till Johan Hindersson o. h. h. Lovisa f. Jonsson. Gift 18 med Johanna Karlsson f. 1876. Barn: Inga-Britt, Vivi, Ragnar, Gunnar. Äg.: Medl. i traktens ekonomiska fören.
	Stadsäg. 5634, 5635, Dalen, box 3479 B, Bofors: 26 ha, 10 åker, 16 skog m.m. Tax. 43.800 (38.500, 5.300). Till släkten 1916, förvärvad 1958. Trä, omkr. 1880, 4 rum, 1 kök, 1 hall. Mod. 1959. El, v, avl, cv, vv, wc, badr. Ekonomibyggn., trä o. sten, omkr. 1880, för 3 hästar o. 8 nötkr. Äg. lantbr. Ragnar Hindersson. Se Stavhoppsvägen här under

Nästan ingen gammal bebyggelse finns kvar på denna äga. På 1940-talet revs stamgården för att ge plats till en ny kyrkogård. Karlskoga expanderade och utrymmet på kyrkogårdarna i stan räckte inte till. På 1970-talet försvann även flera mindre gårdar och hus på västra sidan av Österleden, för att ge plats åt nya villakvarter.

Kyrkogården sluttar mjukt ned mot Svartälven i öster, i söder gränsar naturområdet Bullerdalen. Minneslunden är från 1977.

Bullerdalen är ett kommunalt naturreservat som utgörs av en djup bäckravin, som mynnar ut i Svartälven.
Se bilder längre ner på sidan.

Mantalslängd 1626-1713

Karta fr 1870-talet

Nutida karta

Karta 1945

Östra kyrkogården

Redan tjugofem år efter invigningen av Skogskyrkogården på Rävåsen, började man ca 1935 att titta på behovet av en större kyrkogård. Ett första förslag var att lägga den i ett skogsområde norr om grusgropen i Karls Åby. Förslag nummer två var Storängen, på västra sidan av Möckeln. Men den 20 december 1941 tog man beslutet att anlägga den nya kyrkogården i Dalen. (Jag kan tänka mig att diskussionerna om placeringen, liknade debatten om ett ev nytt badhus på 2000-talet)
Kyrkogårdens utformning utarbetades av arkitekt Åke Porne, Stockholm i samarbete med vår stadsträdgårdsmästare Carl Fredby. För sanitets- och bevattningsanläggningen anlitades ingenjör Elis Runefelt i Stockholm. En byggnadskommité med ingenjör Helge Björk som ordförande fick ta hand om verkställigheten. arbetet utfördes i församlingens egen regi med stadsträdgårdsmästaren Carl Fredby som chef och trädgårdsmästaren Erik Andersson som arbetsledare. Den 16 april 1942 togs första spadtaget.
Söndagen den 13 augusti 1945 var det invigning i strålande sol av biskop P2977 Arvid Runestam i närvaro av ca 3000 personer. Även landshövding Bror C. Hasselrot deltog.

Källa:
Karlskoga Bergslag förr och nu
Karlskoga Bergslags Hembygdsförening 1946

För kyrkogården förvärvades mark genom köp av hemmansägaren Birger Anderssons hela jordbruks- fastighet Daln 1⁸, Stolpetorp 1³⁰ och Stolpetorp 1⁶⁶ samt en del av hemmansägaren Johan Hinderssons jordbruksfastighet, Daln 1¹⁸. Senare sålde försam- lingen till Karlskoga stad de förvärvade markområdena som låg utanför själva kyrkogårdsområdet. Kyrkogårdsområdet är cirka 13 hektar stort.

Första begravningen på Östra kyrkogården skedde 27 augusti 1944 (ett år före invigningen!). Den avlidna var transportarbetaren Anders Vilhelm Karlsson, f 5/10 1881 d 15/8 1944, från Forsen, Immetorp. Anders bodde större delen av sitt liv mitt emot kyrkogården på andra sidan Svartälven. På väg till och från sitt arbete brukade han ta genvägen över älven och det område som senare skulle bli hans sista vilorum.

Hos min mormor och morfar på Noravägen 64, bodde några stenarbetare som lade kyrkogårdsmuren.
Biskop Arvid Runestam, var min morfars pappas kusin.

Bullerdalen

Klickbara bilder

Bullerdalen utgörs av en 10-20 m djup bäckravin, som skapats genom att Bullerdalsbäcken skurit sig genom den erosions-känsliga jorden. Området har en i högsta grad levande geologi. Marken är känslig för störningar och nya raviner bildas ständigt.
Granskog och blåbärsris dominerar reservatet, men området har en artrik fauna med bland annat 14 ormbunksarter. I Bullerdalens södra del finns en mycket gammal granskog, som bildar ett eget landskapsrum vid Svartälvens strand. Dalen har även ett rikt djurliv, särskilt fåglar.
I dalen finns ett tydligt gångsystem som ständigt förändras beroende på bäckens flöde och erosion. Detta gör att broarna i området fått flyttas om och även byggas på nya platser för att göra det enkelt och säkert för besökaren.