| |
« Startsidan
Karlskoga
|
Karlskoga kallades fordom Möckelsbodar. Vid
mitten av 1580-talet hade odlingen fortskridit så långt och
befolkningen ökat så mycket - den beräknas ha utgjort ungefär 50
hushåll - att det kunde bli fråga om bildande av en särskild
församling av Möckelsbodar. Genom ett aktstycke av den 1 juli
1586 utfärdat av hertig Karl (Karl IX) från Örebro, tillskapades
sålunda Karlskoga församlings pastorat. Namnet Karlskoga kommer
emellertid i bruk först mot slutet av 1500-talet.
Första gången namnet Möckelsbodar möter oss i ett skriftligt
dokument är år 1268. Från detta år finns nämligen ett på latin
författat testamente, daterat den 9 april samma år, genom vilket
lagmannen i Värmland, Haldo Olofsson Strahle och hans hustru
Margareta, till Riseberga nunnekloster i Edsbergs härad i Närke
donera en del gårdar och penningar.
I detta dokument förekommer en passus vilken i översättning
lyder: "... vidare giva vi till Ulfs söner Mialcha Mukrisbother
med allt det vi där äga". Detta Mukrisbother eller Mykrisbodher
anses vara samma ord som Möckelsbodar och betecknar ett nybygge
vid sjön Möckeln. Trots nybyggets belägenhet på den östra
stranden av vattendraget räknades det till Närke.
Samma uttryck möter sedan i ett brev av den 12 oktober 1336,
genom vilket riddaren Lars Magnusson av just Riseberga kloster
tillbyter sig ett gods i Lidavik. I utbyte ger han bl a ett
nybygge benämnt Möckelsbodar i Närke. Då det inte gärna kan vara
samma ställe, som för andra gången inom mindre än 70 år
tillfaller klostret, är följaktligen Möckelsbodar ett allmänt
namn på hela den trakt, där de omtalade gårdarna legat. |
|
 |
Denna betydelse är fullt klar i början på 1400-talet, då i ett
bytesbrev talas om Klostertorpet å Möckelsbodar (15/2 1403).
Vid en reglering av gränsförhållandena mellan Närke och
Värmland, överfördes Möckelsbodar från det förra landskapet till
det senare. Fogden i Östersysslet (Värmland), Lasse Larsson,
erkänner i ett kvitto daterat Bro gård den 10 april 1583, att
han uppburit skatt av 10 bönder och torpare "oppå Myklisboda",
vilka "äre vederkände ifrån Västra Nerika och efter min nådige
herres befallning lagde till Östre sysslen i Vermland."
Av äldre handlingar framgår således att
Möckelnsbodar varit bebodda redan på 1200-talet. Hemmanet
Sandviken omtalas år 1336, såsom klostergods under Riseberga.
Texten är lånad av Per A Hambrunger
|
|
 |
|
Möckelsbodar överförs 1583 från Knista
socken i Närke, till Värmland. Vid denna tid finns:
Sandviken (tillhör fortfarande Riseberga kloster), Aggerud, Knutsbol,
Herrsjötorp, Immen, Finnebäck, Brickegården, Backa, Stolpetorp, Östra
Lonntorp, Östervik, Degernäs, Lervik, Duvedalen och Storängen samt
frälsegårdarna Alkvettern, Gälleråsen, Bo och Bregården.
I Karlskoga Bergslag.
TH Ekelund, J.S Gralén, L.E Leyler, 1926
|
|
Första gången som namnet Karlskoga
förekommer, är i fogderäkenskap 1589. Från och med 1591 kan namnet anses
officiellt antaget.
Från Karlskoga socken avgår:
1633 - Södra delen av Grythytte socken
1642 - Kroppa och Lungsund
1669 - Bjurtjärn. Annex till Karlskoga fr 1640-talet
1753 - Karlsdal, egen kapellförssamling fram till 1922
1926 - Degerfors, egen kapellförsamling 1882 |
Några avskrifter:
|
Läs i boken
Martin Anderssons C-uppsats i historia, vt 2010
Kolonisationen
av Karlskoga
Bebyggelse och befolkning 1540–1620 |
 |
Kungliga social- 1939
departementet
|
| Avskrift  |
Kungl. Maj:ts resolution angående stadsrättigheter för
Karlskoga kommun; given Stockholms slott den 15 juni 1939.
I skrivelsen den 30 maj 1939 har kammarkollegiet underställt
Kungl. Maj:ts prövning fråga om ändrad kommunal organisation
beträffande Karlskoga socken av Örebro län. |
| |
18-KAS-1 |
|
|
Två kartor från G. Lindbergs bok "Karlskoga Bergslag", som
trycktes 1897
Två kartor som inte är daterade. De är dock inte gjorda före 1893, då Iduns
Tryckeri som tryckt bladen, bildades.
1893 och Bredsjö–Degerfors Järnväg (BDJ) som också bildades 1893.
Det ska dock ha existerat äldre kartor/ritningar över Karlskoga
municipalsamhälle. Detta finns att läsa i Algot Holmströms "Karlskoga"
s.210:
...konungens befallningshavande i november 1885 fastställde brandordning
och bygg-
nadsordning. Det noterades därvid, att karta över det aktuella området
fanns. Om
tillkomsten av denna kan följande citat ur Karlskoga Tidning av den 28 maj
1884 för-
tjäna anföras:
"De nyligen afgångne eleverna på Karlskoga praktiska slöjdskola under
ledning af
Ingeniör K A Ekman hafva på vårsidan uppmätt och kartlagt Karlskoga
kyrkby. Ett
exemplar af denna karta har skolan skänkt till det påtänkta brandväsendet
i Karlskoga
kyrkby för att befordra en nyttig, ja kanske nödvändig inrättning."
|
|
|
Karlskoga Kyrkby och Bofors bruk 1893~97 PDF |
Degerfors Järnverk 1893~97 PDF |
Om du vill tanka hem kartorna, högerklicka på dem och
välj Spara bild som...
|
Ägor i Karlskoga socken
| Abborrkärn |
Agen |
Aggerud |
Arvsviken |
|
|
| Backa |
Backberga |
Backebergshälla |
Backebergstorp |
Berg |
| Björkborn |
Björkmo |
Björndalen |
Björtorp |
Blinäs |
| Bo, Bofors |
Bodalen |
Bohult |
Botorp |
Bottesbol |
| Brattbäcken |
Bredgården |
Bredgårdstorp |
Brickegården |
Brickegårdstorp |
| Bricketorp |
Bråten |
Brännebacken |
Bäck |
Bäcktorp |
|
|
| Dalen |
Dalsmund |
Degerfors |
Degernäs |
Degernästorp |
| Duvedalen |
|
|
|
|
|
|
| Elfkärr |
Espedalen |
Espenäs |
Esphöjden |
Espsätter |
|
|
| Fallet |
Finnebäck |
Fiskesjön |
Fiskesjötorp |
Fisklösen |
| Forsby |
Forsnäs |
Forsnästorp |
Fuglemon |
|
|
|
| Gottebol |
Granberga |
Granbergsdal |
Granbergsdalshyttan |
Granbergsdalstorp |
| Granåsen |
Gräsholmen |
Gräsholmstorp |
Gräsmossen |
Gälleråsen |
| Gällsjöhöjden |
Gällsjötorp |
|
|
|
|
|
| Holmtorp |
Holsjöhytteskog |
Holsjötorp |
Högberg |
Högfors |
| Högåsen |
Höjden |
|
|
|
|
|
| Immen |
Immetorp |
Jungfruboda |
|
|
|
|
| Karls-Åby |
Karåsen |
Kedjeåsen |
Kilsta |
Knapped |
| Knappfors |
Knappforshöjden |
Knutsbol |
Kortfors |
Kortfors hammar |
| Kringelhult |
Krontorp |
Kråkelund |
Kvarnberg |
Kvarntorp |
| Kyrkotorp |
Källmo |
Kärr |
Kölebråten |
|
|
|
| Labbsand |
Lanhöjden |
Lervik |
Lerängen |
Lilla Strömtorp |
| Lindås |
Linhult |
Linhöjden |
Linnebäck |
Linnebäckstorp |
| Lonnhyttan |
Lontorp |
Lund |
Lunedet |
Lämås |
|
|
| Malmhöjden |
Mossberga |
Mossen |
Mosserud |
|
|
|
| Nolby |
Nolhult |
Norrgrytstorp |
Norrhult |
Nya Älvhyttan |
| Nyböle |
Nytorp |
|
|
|
|
|
| Rosendal |
Rosensjö |
Råbäck |
Råhult |
|
|
|
| Sandtorpet |
Sandviken |
Sibbo, Sibberboda |
Sibbofors |
Sibbohult |
|
Silverhyttan |
Skogkärr |
Skråmmen |
Spjutberg |
Stenbäcken |
| Stenkullen |
Stockberga |
Stockfallet |
Stockforsen |
Stockforstorp |
| Stockviken |
Stockvikstorp |
Stolpetorp |
Stora Strömtorp |
Storängen |
| Storängstorp |
Stråbergsmyren |
Stråbergsmyretorp |
Stråningstorp |
Strömed |
| Strömsnäs |
Strömtorp |
Svartbäcken |
|
|
|
|
| Torpskog |
Trehörningen |
Trindmyran |
Tällekullen |
|
|
|
| Utterbäck |
|
|
|
|
|
|
| Vall |
Valåsen |
Vibäck |
Vismenästorp |
Våtsjötorp |
| Västansjö |
Västra Kärne |
Västra Lontorp |
Västra Nytorp |
|
|
|
| Åbylund |
Åhult |
Ålkärr |
Åsbergstorp |
Åsbergsviken |
| Åbergsviketorp |
|
|
|
|
|
|
| Ängebäck |
Älgsimmen |
Älgsimstorp |
Älgåsen |
|
|
|
| Ölsdalen |
Ölsdalstorp |
Örgivsmossen |
Österhult |
Östervik |
| Östra Kedjeåsen |
Östra Lontorp |
Östra Nytorp |
Östra Kärne |
|
del av: |
| Lantmäteriets akt: 1883-88-45.
Fastighetsbeteckningsreformen 1989 |
Hemman ingående i det område som är aktuellt för traktindelning 1987,
sammanställning av Kjell Nordqvist.
|
Bo (av Bodha)
säteri 1 mtl |
Jordeboken 1540: Boo
Prof. Jöran Sahlgren utgår ifrån att Bo är medeltida och att Bregården
och andra hemman avsöndrats därifrån. Avser det urspr. Möckelsbodar.
|
| Bregården 1 mtl |
Finns i äldsta jordeboken 1540 under namnformen
Bredegårdenn.
Namnet syftar på den stora arealen: Bregården utfyllde området mellan
Möckeln och Timsälven-Lonnen, Kyrkotorp, Bohult, Carls-Åby och en lång
rad hemman nordvästöver i Karlskoga avsöndrade från Bregården.
|
| Bregårdstorp 1 mtl |
Jordeboken 1572. Avsöndrat från Bregården. Innesluter
Gottebol.
|
| Stråningstorp 1/4 |
Nämnt som nybygge 1647
|
| Botorp 1/4 |
Dito.
Hemmanen Stråningstorp och Botorp låg inom Bo säteris rå och rör, i den
del av Bo som fanns kvar i sydväst efter avskiljningen av Bregården.
Samhörigheten med Bo markeras av namnen Boängen, Botorp,
Bobäcken. AB Bofors-Gullspång avyttrade de sydvästliga ägorna i
slutet av 1800-talet.
|
| Aggerud 1 mtl |
Jordeboken 1543: torpet Agarudh
|
| Storängen 1/2 |
Upptaget 1582 (Eskilstagen)
Under lång tid länsmansboställe
|
| Storängstorp 1/4 |
Upptaget omkr. 1640 som avgärdahemman till Storängen
|
| Finnebäck 1/2 |
Upptaget 1580
|
| Espenäs 1/4 |
Upptaget under 1590-talet (Kärretorp)
|
| Blinäs 1/4 |
Upptaget 1617
|
| Fisksjön 1/3 |
Tydl. upptaget under 1590-talet
|
| Skogskärr 1/4 |
Förmodl. upptaget omkr. 1640. Skattlagt 1649
|
| Högåsen 1/4 |
Kan ha anlagts i slutet av 1630-talet. Errik Börjesson
i Högås omtal. i sept. 1641 "sig vara skattlagdan för 1/4 hemman" men
ännu ej fått sig någon skog tilldelad.
Gästgiveri, handel, anhalt. Skola dit barn kom fr. t.ex. Storängstorp
och angränsande byar. Högåsen blev ett övergripande namn för ett större
område i sydvästra Karlskoga.
|
|
Söder om sjön Alkvettern: |
|
| Åbergsviken |
Upptaget 1583
|
| Åsbergsviketorp |
Slutet 1600-talet ur Åsbergsviken
|
| Stråbergsmyren |
Fr. 1620. I de äldsta längderna kallat Stålbergsviken.
Moderby till Björtorp och Stråbergsmyretorp.
|
| Linnebäck |
1640 fick Henrik Matsson tillstånd att anlägga ett torp
på Åsbergsvikens ägor.
Hytta byggdes i Linnebäck på 1600-talet. Därigenom blev Linnebäck ett
samlande namn för hela bygden. Ytterligare accentuerat genom tillkomsten
av affärer, skola, telefonstation.
|
| Björtorp |
1644. En utbrytning ur Stråbergsmyren
|
| Stråbergsmyretorp |
Också fr. mitten av 1600-talet och liksom Björtorp
utbrutet ur Stråbergsmyren.
|
| Linnebäckstorp |
Omtalat på 1640-talet som nybygget Mon eller Fågelmo.
Nu ofta Dammby
|
| Kråklund |
Nämnt som nybygge i början av 1650-talet. Långa tider i
samhävd med Linnebäck.
|
Avsöndringar från Bregården:
|
| Kyrkotorp 1/8 |
1590-talet. Länge i sambruk med Bohult
|
| Bohult 1/4 |
Anlagt på Bregårdens ägor antagligen under 1640-talet
(Peder i Hult mtl 1649) 1654 bebott av bergsfogden Mårten Drost. Krog.
Samhörighet med Bo säteri, vilket också benämningen antyder. Bos
gårdsfogde bodde åtm. en tid här.
|
| Carls-Åby 1 mtl |
Här anlades kyrkoherdeboställe i slutet av 1500-talet.
Sydsidan av Timsälven och Lonnen en kyrkans intressesfär. Se under
hemmanen Klastorp, Älvkärr, V. Lonntorp, Lunedet.
|
| Älvkärr 1/6 + 1/12 |
Från början ängsvaktartorp för prästgården. Från
1690-talet?
|
| V. Lonntorp 1/4 |
Upptaget på hemmanet Bregården som torpställe av
kyrkoherde Olof Hansson enligt kungl. brev 10 mars 1608. Skattlagt 1617.
|
| Espedalen 1/4 |
Jordeboken 1641
|
| Knapped 1/4 |
Upptaget 1624 som ett torp på Bregårdens gamla ägor.
|
| Lunedet |
1654 års mantalslängd upptar Oluff Svensson som
nybyggare på prästgårdens ägor
|
| Bratta (Brattebäcken) |
Jordeboken 1640
|
| Forsby |
Fanns 1649, men ej 1633
|
| Stenbäcken 1 |
I jordeboken 1700 upptaget bland oskattlagda torp och
nybyggen gå Bregårdens skatteägor. Uppges ha röjts 1682.
|
| Kilsta |
1643 25/8 fick Anders Esbjörnsson tillstånd att bygga
ett torp på "Bredegårds egor" --- och skulle torpet kallas Killestad.
|
| Lämås |
Fanns 1649 men ej 1633
|
|
Öster om Timsälven: |
|
| Backa 1 mtl m. Björkborn 1/3 |
Funnits sedan medeltiden
|
| Sandviken 1/2 |
Funnits sedan medeltiden. Tillh. Riseberga kloster.
|
| Stolpetorp 1 mtl |
Funnits sedan medeltiden
|
| Bråten 1/4 |
1594
|
| Brickegården 1 1/2 |
Medeltida
|
|
Öster om Möckeln: |
|
| Valåsen 1/4 mtl säteri |
Upptaget 1584
|
| Ö. Nytorp (Labbsand) |
Boskapslängd 1626: Peder i Lambersan
|
| Bricketorp 1/4 |
Upptaget 1584. "Olof i Brickan" Ödelagt? 1640 22/6: "--
tillstods Per Månsson att upprätta ett torp på Labbesands egor, dess
namn skulle vara Bricketorpet".
|
| Östervik 1/2 mtl |
Upptaget 1580
|
| Norrgrytstorp |
Enligt lantmäterihandl. 1807 hade Norrgrytstorp avmätts
flera år tidigare och skattlagts.
|
| Finnebäck |
Skogsmark
|
| Storängstorp |
Skogsmark
|
"Karlskoga bergslag: historia och beskrifningar"
Gustaf Lindberg 1895
Hemman
Efter äldre handlingar framgår, att Möckelnsbodar varit bebodda
redan på 1200-talet. Hemmanet Sandviken omtalas 1336, såsom klostergods
under Riseberga och »Karlskoga krönika, utgifven 1895 af riksdagsmannen
Johan Johansson i Noraskog, lemnar visshet om, att Sten Sture varit
egare till Backa, Brickegården och Stolpetorp.
I öfrigt spårar man följande hemman och torp under åren:
1580: Finnebäck, Sibberboda och Östervik.
1581: Agen, Degernäs, Lervik och Lilla Strömtorp.
1582: Dufvedalen och Storängen.
1583: Gelleråsen, Immen, Rosensjö och Åsbergsviken.
1584: Aggerud, Bo, Bregården, Bregårdstorp, Bricketorp, Knutsbo, Valåsen och
Vibäck.
1585: Degernästorp och Lonntorp.
1586: Mosserud.
1587: Stora Strömtorp.
1590: Brickegårdstorp, Brännebacken, Hållsjötorp, Kedåsen och Kärne.
1591: Elgsimmen, Gräsholmen, Strömed, Utterbäck och Vismenästorp.
1594: Bråten.
1599: Abborrkärn, Espenäs, Fisksjön, Granberga, Immetorp och Kyrkotorp.
1601: Leräng och Tällekullen.
1608: Norrhult och Åhult.
1610: Bäck och Dalen.
1617: Blinäs, Nytorp och Qvarntorp.
1620: Rådehult och Stråbergsmyran.
1623: Våtsjötorp.
1624: Knapped.
1625: Vestansjö.
1626: Källmo.
1627: Ölsdalen.
1631: Bodalen och Knappfors.
1637: Kortforstorp, Linnebäck och Streken.
1642: Granbergsdalen.
1643: Kilsta.
1644: Berg, Björtorp, Gällsjötorp, Kringelhult och Råbäck (Strömsnäs).
1645: Elgåsen, Gräsholmstorp och Trehörningen.
1647: Skråmmen.
1649: Esphöjden.
1651: Elgsimstorp.
1653: Björkmo, Granåsen, Lämås och Skogskärr.
Utom ofvanstående har socknen numera följande hemman och torp:
Arfviken, Backebergshälla, Backebergstorp, Björndalen, Bohult,
Bofallshöjden, Bofallstorp, Botorp, Brattebäcken, Brotorp, Dalsmund,
Elfkärr, Elfkärrstorp, Espedalen, Espsäter, Fisklösen, Forsby,
Forsnästorp, Gräsholmstorp, Gräsmossen, Gottebol, Gällsjön,
Gällsjöhöjden, Holmtorp, Höjden, Högeberg, Högfors, Högåsen, Norra
Jungfruboda, Södra Jungfruboda, Karåsen, Karlsdal, Karls Åby, Klastorp,
Lanhöjden, Lindås, Linnebäckstorp, Linnehöjden, Lobergshöjden, Lund,
Lundedet, Malmhöjden, Nolby, Norrgrytstorp, Nyböle, Qvarnberg, Rosendal,
Spjutberg, Stenbäcken, Stockberga, Stockforstorp, Stråningstorp,
Svartbäcken, Torpskog, Trindmyran, Tvärånstorp, Åbylund, Ålkärr,
Ängebäck, Örgifsmossen, och Österhult. |
|
|
|
|
|
|
