Karlskoga Tidning Lördagen den 26 mars 1966
  

Bypojke berättar
Gästgiveri vid Adilslund
Stall intill Ekmansbacken

Bypojk sa man förr i Karlskoga om yngre manfolk från kyrkbyn. Alla andra karlskoga-ungdomar var från sockna eller bruke.
– Och så fanns ju björkborningarna och degerforsarna, säger en av de få riktigt riktiga bypojkar som finns kvar.
Namnet är Jonas Ekblom, född i Adilslund, numer bosatt i Stråbergsmyretorp i Linnebäck. Rak i ryggen som en yngling fast 88 år fyllda.
– Far hette Adil i förnamn, därför blev det Adilslund och sedermera även Adilsgatan. Nu i har gatan bytt namn har jag hört och Adilslund skall väl rivas också.
 Nåja, ännu dröjer det ett tag innan saneringsvågen sveper fram i kvarteren kring Adilslund. Hur många karlskogabor känner för övrigt till att huset byggdes som gästgiveri?

   

  


 
– Mina föräldrar, som kom från västra Värmland, drev gästgiverirörelse med tillhörande skjutsstation under många år, berättar Jonas Ekblom, som själv kört provryttare och andra resande till Kedjeåsen, Granbergsdal, Strömtorp och en mängd andra platser runt om Karlskoga.
Gästgiveriet upphörde när Centralhotellet kom till i slutet av 1800-talet. Skjutstation var däremot kvar i ekblomska händer långt därefter.
– Far var även fotograf och mor barnmorska. Sedermera blev de lantbrukare i Kilsta. Tomten till gästgiveriet i Adilslund köpta far av Gustaf Hindersson. Jag var väl 5 eller 6 år då. En av skjutskarlarna hette Karl Krabbe minns jag.
Och Jonas Ekblom minns. Bilderna från sekelskiftets Karlskoga återger han med kristallklar skärpa:
– I Ekmansbacken fanns just ingenting. Längst ner låg garvardammen förstås. Så började de att bygga Larssons och Karlssons, där vi som pojkar sprang på byggnadsställningarna tills vi blev dänfösta.
Bastugatan var också spännande för en 12-åring på 90-talet. Där fanns många småhus och där bodde många trevliga gubbar och gummor.
– Med rotstugan var det fem hus från Bredablick räknat. Där bodde flera hantverkare. Nån arbetade väl i Bofors också. Där gatan mynnade ut vid Adilslund byggde förresten far ett hus titt. Det är borta nu.
Och så fanns Hinderssons loge och stall norr om Ekmansbacken, praktiska skolan med kussar och pärlor, hagtornshäcken från Adilslund och ner till vägen, smedjan vid Bofors, maj och oktobermarknaderna.
– Har han hört talas om när Johan Hindersson kasta en smed över törnrosbusken vid Adilslund? Nä, det var ju så längesen. Johan som hade en gård i Lämås, var en riktig bjässe, snäll som ett lamm tills han blev retad. Vad de kom ihop sig om minns jag inte, men Johan tog smén och slängden över busken. Han fick vara glad att han inte hamna mitt i busken.
   		 Smeder och bypojkar drog definitivt inte jämt. Byslagsmålens egen historia är späckad av vilda bataljer. Polismän som Hjelmquist, Rydin och Jonsson har skrivit många slagsmålsprotokoll.
 Vad kom man ihop sig om?
Det var väl flickor förstås. Det skipades kanske också rättvisa på detta speciella sätt. Ett kok stryk för en oförrätt hörde liksom till. Drog man på friarfärd fick man vara ytterst försiktig om man inte själv var mästare i försvarandets ädla konst. De bypojkar som vågade sig till Bofors och Björkborn i friarärenden var värda all beundran.
 Så berättar Jonas Ekblom vidare om sina ungdomsår. 1893 var han 17 år fyllda och tog då värvning vid 2:a Göta regemente i Jönköping.
– Vi sköt med Boforsare, 8-centimeters förresten, de var inte så dåliga. Oscar II var kung då. Han kom på besök till regementet. Då sköts det för honom förstås.
 Gästgivarsysslan i Adilslund för Jonas Ekbloms föräldrar upphörde efter några år som nämnts ovan. Boforsbolaget köpte huset och inredde familjebostäder i båda våningarna och på vindsvåningen.
 Familjen Ekblom flyttade till Kilsta, bröt mark och lade grunden till en framtid som jordbrukare. Jonas Ekblom kom till Linnebäck år 1910 som timmerkörare. 1911 köpte han gården Stråbergsmyretorp. Nu sköter sonen Olle och hans fru gården. Litet småsysslor blir det dock fortfarande för 88-årige Jonas från Adilslund. Snöskottning bl a för att ta ett aktuellt exempel. Mer skulle naturligtvis gå att berätta om "bypojken" Jonas Ekblom; om åren i USA, om hans minnen från regementet, om äldre karlskogabor han mött och talat med, om marknadsäventyr och annat folkliv i det gamla Karlskoga. Det får bli till en historia vid ett annat tillfälle.