« Startsidan

Immetorp, Karlskoga

  

MANTALSLÄNGD 1599-1713

Vad är Immetorp och vad är Brickegården?

I dag går gränsen mellan  Immetorp och Brickegården i Svartälven (1), och allt öster om älven kallas Immetorp.
Men så har det inte alltid varit. Tittar man t.ex på den ekonomiska kartan från 1870-talet, ser man att gränsen gick i Imälven (2) Den gamla hyttan och det som idag kallas Hyttfallet låg i Brickegården. Ändå hette hyttan Immetorpshyttan.

  

     
Se även sidan
Brickegården


Föreningshuset

    

Karta från 1851.
Där ser man bl.a den ursprungliga infarten från Örebro.
Lantmäterimyndigheternas arkiv 18-KAD-499

 Klicka -->

 

Hyttan

  


Immetorpshyttan. Fotots ursprung okänt. Här är ett annat foto, som är taget något senare. Man ser där att takteglet på den lägre hitre delen är bortplockat och man har även börjat "knycka" sinnersten.
  


Detalj från Geometrisk karta öfver Imme-torps egor 1652, som hittas på Riksarkivets hemsida,
http://jordebok.ra.se/browse/index.php?anr=HLa:1
Välj sidan HLa:7a-8b

Egil Lönnberg skriver att hyttan uppfördes 1655, men här finns den med på en karta från 1652. Läget verkar vara det samma. Den kallas redan här för Immetorpshyttan.  
    Immetorpshyttans järnmärke.

 

 

Immetorpshyttan uppfördes 1655 vid Imälven - samma älv som Sibbohyttan - nära Möckeln och hade ursprungligen 16 1/2 andelar, fördelade på 9 hemman. Malmen hämtades från Dalkarlsberg (2 mil). Hyttan flyttades högre upp vid älven och ombyggdes samtidigt 1777. I denna hytta hade Valåsens bruk andelar, och sedan Valåsens hytta år 1889 blivit färdig, fortsatte bergsmännen blåsning till 1896, då hyttan lades ned. Immetorpshyttan var den sista verkliga bergsmanshytta som blåste i Karlskoga.
  
Karlskoga stadsområde av Fil. Lic. Egil Lönnberg


Detalj från Brickegården Storskiftesdelning 1778. (se hela kartan på Brickegårdsidan) Här ser man att hyttan kallas Imhyttan. Kan det vara så att hyttan fått namn efter Imälven, som sedan "förvanskats" till Immetorpshyttan?
Vad heter kvarnen på östra sidan av älven?


Imälven. Resterna av hyttdammen, straxt norr om hyttan, som låg till höger om älven härifrån sett. Längst ner på sidan finns en större version av fotot.

Från P2840 Erik Erikssons dagbok Våtsjötorp:

1898 28 mars
Auktion på Immetorps hytta. Joh Ersa Åskullen, ropade in den efter 260 kr delen. Det är säkert 20 eller 22 delar.

1899 28 okt
Auktion vid Immetorpshyttan. Disp. Grund- ström Valåsen ropade in den för 1.050 kr. Far ropade in "lyskäringa" och en kolkorg.

  
   Här i hyttan var P51 Erik Persson Björnstål från Abborrtjärn verksam. Han var engagerad i tillverkning och försäljning av järngrytor. Läs en sammanställning av hans räkenskapsbok, gjord av Nils Bergius.

  


Immetorp och Imälven, tidigt 1900-tal. Hilda Karlsson (Sundström) och Ulla Björkström från Hyttfallet. Dammen som syns, den är alldeles till höger om klapprännan på bilden här bredvid, rännan tar sitt vatten därifrån. Sjögrenstugan, syns t.v på bilden. Fotots ursprung okänt.
Större bild.   < Visa/dölj information om damerna >

 


Dammen och klappränna i Imälven. I bakgrunden syns Gunnarssons hus och kiosk. Huset längst till vänster är smeden Oskar Erikssons. IBK's kiosk skymtar på norra sidan av E18. Ca 1950.
  
Fotots ursprung okänt.  Större bild.

  


Söder om landsvägen. Ungefär där busshållplatsen är idag. Fotots ursprung okänt.  Större bild.

 


"Gården", det västra lantstället i Immetorp, beläget där E18 nu går fram. Adolf Andersson med fru och dotter. Samma hus som det till vänster. Större bild
Foto från Karlskoga Bergslags Hembygdsförening
  


Vy tagen sedan landsvägen fått en sträckning västeröver 1931. Brobygget över Svartälven var en stor satsning för sin tid och hugfästes med en minnessten. Byggnaden till vänster gick under namnet "Slottet". Där bodde välkända fabrikören Elfström under sin första tid i Immetorp, och i dess närhet anlade han smedja och kraftverk. Han köpte senare tomt på motsatta sidan av vägen och byggde villa där.   Större bild
Foto från Karlskoga Bergslags Hembygdsförening
  

 


Infarten från Örebro. Bild tagen efter vägom-läggningen 1931. Vägstyrelsens ordförande Gust Jansson posterar på den nybyggda bron över Imälven. Uppe till vänster det nybyggda förenings-huset, i skogskanten Viktor Janssons cykelverkstad och till höger ladugård som tillhörande Immetorps-gården.
Större bild
Foto från Karlskoga Bergslags Hembygdsförening


Vid Immetorps kraftstation 1924. Med på bilden är Herbert Gustafsson, Henry Björn, Eskil Eriksson, Nils Gunnarsson, Gunnar Nygren, Vilhelm Gustafsson, Edvin Eriksson, Eskil Eriksson, Erik Forsberg, Karl Nilsson och Thuve Holmgren.
Större bild
Foto från Karlskoga Bergslags Hembygdsförening

 


Köpenskap har bedrivits i Immetorp sedan mitten av 1800-talet. Bilden togs under den tid då P.A Nyberg var handelsman i byn. Karl Jansson övertog affären och byggde om eller byggde helt nytt 1912, sedan hette den allmänt Karl Janssas åtminstone ända in på 60-talet. Även om många fortsatte att säga "Nybergs".
Karl Jansson drev affären till 1942. Folke Johansson, övertog den då, efter att ha varit "föreståndare" sedan 1939. 1948 slutade han och började i Bofors, affären var därefter en tid filial till någon av hand- larna i stan, antagligen Richard Carlssons. I mitten av 1950-talet övertogs den av Göte Rydh, som drev den till mitten av  1970-talet. Det var då en Vivo butik.
Det stora förrådet på bakgården finns kvar än idag.   Större bild
Foto från Karlskoga Bergslags Hembygdsförening
(26 maj 1891 är P2840 Erik Eriksson från Våtsjötorp och dricker kaffe hos P A Nyberg)

  

Broarna över Svartälven


KT 13 oktober 1959.
Fastigheter flyttas inför
brobygge.
  


Lokaltidning 1963.
Svartälvsbron i Immetorp
oroväckande svag.
  


Lokaltidning 1963.
Immetorpsbron får byggas.
  

   

3 generationer landsvägsbroar


Ca 1920-tal. Den ursprungliga landsvägsbron  ligger 500 meter norr om dagens bro, och används nu som gång och cykelbro. Utseendet på bron ändrades 1957 då höstfloden förstörde mellanstödet. Åter i bruk maj 1959.
 
Före 1936. Bågbron invigdes 1931 och landsvägen fick en ny dragning.
Morfars far, Jonas Ekblom, var med
och körde material till brobygget med häst och vagn.
 
Ca 1967 byggs nya bron. Byggd på samma plats som bågbron.

Bilderna på broarna är klickbara

    Under 1930 diskuterades olika konstruktionslösningar på en ny bro över Svartälven. Man enades om en betongbro. Ritningar och entreprenad-handlingar skickade ut och i mars 1931 började man granska 30 anbud. Beställningen gick till Armerad Betong vars anbud slutade på 58 000 kronor. Den 12 december 1931 kunde bron öppnas.

   


Signe Eriksson. (Bilden är klickbar)
Signe Eriksson. Bilden är troligen tagen vid Valåsens station.
  
Flickan som Signe ser efter, var jäg-mästare Urban Lindes (möjligen Lindés) flicka. Tågkupén som de står vid, var den som Kung Gustav V åkte i, när han var på älgjakt på Villingsberg, tidigt 1930-tal. Antagligen var Linden med på jakten i egenskap av jägmästare på Valåsen.
  
1956 användes fortfarande Valåsens station för godsutlämning.

_____________

Upprustning av landsvägen
mellan Villingsberg och Immetorp

Kuriren 4 okt 1958  Klicka & titta


Minnesstenen vid bron från 1931 (klickbar)

   

Ivar Karlsson (1887-1960) från Zinkgruvan och hunden Putte, Immetorpsvägen 1. Han köpte fastigheten av sin svärfar, snickaren Karl Sund-ström. Som i sin tur köpt  1866 av P51 Erik Persson Björnstål på Abborrtjärn.
  
Köpebrev
Karta

Grannhuset som syns på bilden är f.d Posten på Immetorpsvägen.

(Bilden är klickbar)

 
Bageriet på Immetorpsvägen 1B. Flickan längst till vänster är Lotta Moberg. 1930-tal. Till höger om bageriet ligger huset som ägdes av Ivar och Hilda Karlsson. Till vänster skymtar brospannet på bron över Svartälven, som invigdes 1931. Innan dess gick landsvägen förbi här på Immetorpsvägen. (Bilden är klickbar)
  
Ang. Sundström/Karlsson, se länken Visa/dölj information om damerna längre upp på sidan.

  


F.d Posten, därefter ligger det gamla bageriet och "Sundströms" hus. Mitt emot bageriet ligger Sjögrenstugan.

   

Sjögrenstugan

LÄSVÄRT: Sven-Gunnar Johanssons artikel i Karlskoga Hembygdsförenings årsbok 2011, s.107
  "Karl och Thyra - de sista bofasta i Sjögrensstugan"
Ingrid Bergströms artikel i Karlskoga Hembygdsförenings årsbok 2015, s.107
  "Sjögren från Rosensjö i Karlskoga"
Se även Karlskoga Hembygdsförenings årsbok 1986 s.106 samt 1993 s.154

 


Immetorpsvägen 2
  

1824 skrivs Per August Sjögren som "Ny- byggare" i Brickegården i husförhörslängden. Han är då 20 år och troligen är det då han bygger sin stuga. Hans och hans fru Maria Olsdotters åtta barn föds troligen här mellan 1826 och 1844.
Sonen Karl Ludvig Sjögren f 1838, och hans fru Stina Johanna Josefsdotter f 1837, tar över stugan och deras fem barn föds här mellan 1870 och 1881.
Dottern Matilda föds 1875 och hon får i sin tur dottern Thyra som föds 1899. Thyras mor dör när hon är drygt 8 år 1908, och hon växer upp hos sin morfar och sin moster Hilma.
Thyras mormor, Stina Johanna dör 1909. Och hennes morfar Karl Ludvig dör 1919.


Skylten över dörren

Thyra Sjögren gifter sig med snickaren Karl Nilsson 1939 och de bygger tvåfamiljshuset på Immetorpsvägen 4, närmsta granne norr om Sjögrensstugan. Där bodde de på över- våningen.
  
Vintern 1953 flyttar Thyra och Karl tillbaka till den gamla stugan. 1954 säljs Immetorpsvägen 4, och i december 1954 dör Karl.
  
Karls kusin (min mormors morbror) P125 Edvard Eriksson, hjälpte Thyra med en del yttre underhåll. Bland annat bytte han ut nedre delen av bräderna på fasaderna, som var uppruttna. Man kan fortfarande se skarvarna. Han byggde och bodde på Immetorpsvägen 3.

  Thyra bodde sedan ensam halvtannat år i stugan (när det blev alltför kallt bodde hon tillfälligt i ett rum hos bekanta i Sandviken), innan hon flyttade till en enrumslägenhet i "apotekshuset" i Sandviken, Örebrovägen 25D. Där bodde hon tills hon flyttade till vårdhemmet i Aggerud mot slutet av 1970-talet. Men hon brukade vara i stugan på somrarna.
  
Skylten med årtalet 1820 är förbryllande eftersom Kjell Nordqvist i en notis i Karlskoga Bergslag 1993, lagt fram bevis för att stugan är byggd 1824. Gjutjärnsskylten kan Karl ha hittat någonstans och spikat upp på skoj.
Eller också var Tryckfels Nisse verksam redan på den tiden :-)

Läs om Per August Sjögrens bror, som lever ett helt annat liv vid hovet i Stockholm


Karl Nilsson var kusin till
min mormors mor.

    
Sveriges befolkning 1890
--------------------------------------------------
Brickegården
   Sjögren Karl Ludvig
 Josefsdotter Stina Johanna
 (Barn) Kristina Lovisa
 (Barn) Frans Oskar
 (Barn) Matilda Susanna
 (Barn) Hilma Maria
 (Barn) Anna Vilhelmina

  

f 1838 i Kga. Arbetare
f 1837 i Kga
f 1870 i Kga
f 1874 i Kga
f 1875 i Kga
f 1878 i Kga
f 1881 i Kga
  Sveriges befolkning 1900
---------------------------------------------------

Brickegården
   Sjögren Karl Ludvig
 Josefsson Stina Johanna
 (Barn) Anna Vilhelmina
 ----------
 Matilda Susanna
 (Barn) Tyra Kristina
f 1838 i Kga. Bruksarb.
f 1837 i Kga
f 1881 i Kga
  
f 1875 i Kga. Ogift Mor
f 1899 i Kga

  

Immetorps Bollklubb bildades 1937 och hemmaplan låg på Österbro. I början handlade verksamheten inte bara om fotboll, utan även bandy.
Idag ligger idrottsplatsen på Källmossen i Brickegården.

Läsvärt: Sven-Gunnar Johanssons artikel i Karlskoga Hem- bygdsförenings årsbok 2011
"Österbro - en idrottsförenings tillkomst och utveckling"

  


Kiosken som drevs av IBK. Fotots ursprung okänt.


Imälven


Gamla hyttdammen, straxt uppströms hyttan