Källa: Gårdnamnen i Karlskoga socken av Jöran Sahlgren ur Karlskoga Historia 1586-1936 av Lars Dalgren, Karlstad 1936, sid 40

Flygfoto ca 1945-53

En tidig anfader från Brickegården
P134 Jordan Arvidsson, verksam runt 1600. Ättlingar till Arvid gifter in sig i Sibbo på min mor-mors mormors sida och Våtsjötorp på mormors morfars sida. Eftersom gården var relativt stor, förekommer en hel del Brickegårdare på ett eller annat sätt i min släkt.

Delas upp i två gårdar 1584
"Jordan i Bryttiegården, upptaget 1584 på det förut varande »arf och egne» hemmanet af samma namn som derigenom deltes i 2 gårdar, hade god lägenhet »med alla persedlar»".
Södermanlands handl. 1580, n:r 18

Många av uppgifterna på gamla Brickegårdare kommer från K. Hedberg. Som de flesta andra uppgifter från den här tiden, ska man nog inte ta dem för helt säkra. Att bekräfta släktskap i bl.a mantalslängder är ganska svårt.

Karlskoga Kuriren 2004-04-23

Ett område med anor. Marken har tillhört såväl Gustav Vasa som Karl IX och drottning Kristina och nämns i Sten Sture den äldres jordebok från 1502.
Det var för övrigt drottning Kristina som sålde marken till några frälsemän för 27 riksdaler 1633.
  
Brickegården kallades förr Bryttiegården, som lär betyda rättargård eller fogdegård. I storskiftes- handlingarna från 1768 kan man läsa att byn hade 11 gårdar med ett 100-tal nöt, 20 hästar och 100 får. Dessutom fanns en nybyggd hytta med 12 järnbodar och 40 kolhus och en husbehovskvarn i Imån (Imälven). Marken sträckte sig långt upp efter Svartälven. Utterbäck ingick i byn.
  
En av gårdarna har för övrigt gått i arv i släkten Eriksson ända sedan 1520! 
  
Fortfarande finns bygatan kvar, en rest av det riktigt gamla Karlskoga. Brickegårdsvägen heter den och leder upp till Brickegårdens skola, som byggdes på 1870-talet.

Kathleen Hedbergs sammanställning av mantalslängder i Karlskoga t.o.m. 1713. Brickegården

Karta uppmätt 1883-1895.

Hela ägan 1883-1895

På den gamla kartan har jag förstärkt gränserna runt Brickegården. Den gröna linjen är dagens dragning av E18 och området som är markerat med blått, är "byn" Brickegården.

Som du ser gränsar Brickegården i öster till Immetorp. Men från 1880-talet kallas även området mellan Svartälven och Imälven för Immetorp. En beskrivning av Immetorp finns i  Karlskoga Bergslags Hembygdsförenings årsbok 1986.

  

Sten Sture den äldre, Herr Sten, född omkring 1440, död 14 december 1503 i Jönköping. Riksföreståndare över Sverige mellan 1470 och 1497 och därefter från 1501 fram till sin död. Riddare och hövitsman över Stockholm. Segrare i slaget vid Brunkeberg 10 oktober 1471. Begravd i Strängnäs Domkyrka.

1955 Dec. 10 Värmlands Hembygdsförbund firar i Karlstads läroverks aula »släktgårdarnas fest», och utdelar till 48 innehavare av släktgårdar vindflöjlar, vilka ska utgöra tecken på att gårdarna varit i samma släkts ägo i flera århundraden. Fyra sådana flöjlar utdelas till släktgårdsinnehavare i Karlskoga, nämligen bergsman Carl Eriksson, ägare till Brickegården, som varit i samma släkt sedan 1525; lantbrukarna Erik och Gösta Eriksson på Våtsjötorp, som ägts av samma släkt sedan början av 1600-talet ; ägaren av Granbergsdals gård, patron Eric Ericsson, vars släkt ägt gården sedan 1611 och till lantbrukare Julia Mathilda Jonsson såsom ägare av Utterbäcks gård, vilken tillhört släkten sedan 1683. Karlskoga bergslag förr och nu, 1956

  
Klickbar

Ett område med anor. Marken har tillhört såväl Gustav Vasa som Karl IX och drottning Kristina och nämns i Sten Sture den äldres jordebok från 1502.
Det var för övrigt drottning Kristina som sålde marken till några frälsemän för 27 riksdaler 1633.

Brickegården kallades förr Bryttiegården, som lär betyda rättargård eller fogdegård. I storskifteshandlingarna från 1768 kan man läsa att byn hade 11 gårdar med ett 100-tal nöt, 20 hästar och 100 får. Dessutom fanns en nybyggd hytta med 12 järnbodar och 40 kolhus och en husbehovskvarn i Imån (Imälven). Marken sträckte sig långt upp efter Svartälven. Utterbäck ingick i byn.

En av gårdarna har för övrigt gått i arv i släkten Eriksson ända sedan 1520! 

Fortfarande finns bygatan kvar, en rest av det riktigt gamla Karlskoga. Brickegårdsvägen heter den och leder upp till Brickegårdens skola, som byggdes på 1870-talet.

Brickegårdens gamla skola från 1870-talet.
  
                   Skolhusinvigning 1933

Den nya skolan från 1906. Under krigsåren 1939-45
hade landstormens soldater förläggning här. Gamla
skolans gymnastiksal nyttjades som matsal. Skolans
elever blev istället placerade i kapellet i Immetorp
och Immetorps föreningshus.

Potatisplockning 1908.  (Bilden är klickbar)
Nr 2 från vänster är P2850 Signe Johansson, gift 1922 med P2843 Erik Eriksson på Våtsjötorp. Längst till höger, P2858 Johan Eriksson, Signes far. De bodde i gården som låg bakom Brickegårdens skola.
Bilden är tagen ungefär där kolonistugorna ligger idag. Det vita huset vid horisonten är Nordtorpet. Se panoramafotot.

Gamla landsvägsbron över Svartälven. Användes även som dansbana av traktens ungdomar.
KT 26 maj 1959: Den gamla bron som raserades av höst- floden 1957, är nu ersatt. (Bilden är klickbar)

Mer information om broarna
finns att läsa på Immetorpsidan

Ca 1956-57. Stjärnhuset på Saxlyckevägen. Fotograferat från väster. Berglund skriver i sin dagbok 27 augusti 1956 att "de håller på att bygga där"   Foto: Berglund (Bilden är klickbar)
  

Folkets Röst 16 maj 1860

Palmérs gård (Bilden är klickbar)

Palmérs gård (Bilden är klickbar)

En byggnad på Åskullen. Den nordligaste gården på Bricke-
gårdsvägens västra sida.  Album med bilder från 2014
2015 rivs Åskullen.

"Gustav Hultmangården" bakom stallet. Ladugården skymtar uppe på kullen. Bakom gården ligger en grusgrop och ovanför den ligger idag vårdcentralen. Revs i mitten av 1970-talet. Till höger, smeden Perssons hus.
(Fotots ursprung är okänt. Bilden är klickbar)

Här plöjer "Morbror" Erik Eriksson (1877-1963) i Brickegården. I bakgrunden till vänster ligger Hultmansgården och uppe till höger ligger skolan. Fotots ursprung är okänt. Troligen 1920-tal.
(Bilden är klickbar)

Här vid den röda pricken, hade några av med- lemmarna i atletklubben sin träningsplats. 1930-talet? Se bilder därifrån i Sivans album, under menyn Fotografier.

Sidan 1

Sidan 2

Sidan 3

Detta och många andra dokument, finns att hitta på avdelningen historiska kartor, på www.lantmateriet.se

Följande personer finns med i dokumentet:
 

Brickegårdens/Norrgårds åboer:
IES PES OOS POS OLS	Jan Ersson Per Ersson Olof Olsson Per Olsson Olof Larsson (han finns även i Södergård)

Brickegårdstorp/Södergårds åboer:
OAS CES OLS OIS AAS IZS	Olof Andersson Carl Ersson Olof Larsson Olof Jordansson Arwid Arwidsson Jonas Zackrisson

  (Kopplingen till "min" släkt: Karls mor P5674 Kristina Sofia
   Andersdotter)

Bergius uthus/garage längst ner på Flottnäsvägen.

Västra delen av Flottnäsvägen, fotat från Berglunds balkong. Vår förstukvist till höger.
I bakgrunden ser man att den östra sidan av Vindarnasväg ännu inte är bebyggd. Hyreshusen på Solhagsvägen kan anas. Bensinmacken vid korsningen E18-Österleden finns inte än.
De svarta strecken som syns på himlen, är luftledningar, som togs ner i mars 1965. Bilden är tagen i maj (äppelträden blommar) ca 1958.
  

Johan Erikssons hus på Flottnäsvägen 10. Ca 1960.
Garaget på bilden, stod från början i nedre delen av Saxlyckevägen. Ungefär där busskuren står idag. För att få garaget på plats, så tog Johan hjälp av Forslund (granne till Johans bror Karl) som med sin gamla stora traktor släpade ner det på en medförsedd slip. Traktorn hade stora taggar som gjorde stora märken i vägbanan, för det var ju en ren jordbrukstraktor, men ned kom det!
Foto: Berglund   (Bilden är klickbar)
  

Flottnäsvägen 9 "Persbo" ca 1960 när huset målades om från falurött till vitt.

Flottnäsvägen 9 "Persbo" ca 1935.
Kvinnan är Maja Brattström som var inneboende här, och flickan på sparken är dottern i huset, Svea Skyllqvist.

Avstyckning från Brickegården 1:10 fastställd 7 augusti 1931. Ägare; Karl Erik och Sofia Eriksson.
Axel Persson söker och blir beviljad lagfart 8 september 1931.
Karl Robert Andersson och hans hustru Klara Elisabeth köper fastigheten 18 april 1932.

  
Här på den ekonomiska kartan som är
uppmätt på 1870-talet, syns en ångsåg.
Ångsågen låg ca 100 meter söder om där
Forslunds såg senare kom att ligga.

Foto: Emil Berglund

  

Då får vi också förklaringen till varför numreringen på Flottnäsvägen börjar på nr 5 idag. Förr började alltså vägen ute vid Örebrovägen. Se hela fotot.

Till vänster syns Karl Ers-Karls ladugård och stall, som fick ge vika för E18 när den breddades. Bakom byggnaden ligger Palmérs gård, som fortfarande finns kvar.
Till höger syns det som var Niinikivis mack (X-macken) och Godishuset. Mellan dessa hus ligger Gösta Östlings hus. Gösta började bygga 1939 och hann få källaren klar innan kriget bröt ut. Eftersom det var ransonering på cement och annat byggmaterial, tvingades han lägga ett provisoriskt tak över källaren, och slutföra bygget efter kriget. Huset revs i början på 1960-talet i samband med att man gjorde om korsningarna Saxlyckevägen-Sommar-vägen-E18.

Antagligen stod huset från början i korsningen Sandtorpsvägen-Saxlyckevägen.
Se nedre vänstra hörnet på flygfotot över Sandviken.