« Startsidan

Brickegården, Karlskoga

  
Brickegården kallas Brötiagårdhen 1554 och innehåller genitiv av det gamla ordet bryte ‘förvaltare, gårdsfogde, arrendator’. Troligen har fogden för Sten Stures egendomar i Möckelsbodar bott på denna gård.

Källa: Gårdnamnen i Karlskoga socken av Jöran Sahlgren ur Karlskoga Historia 1586-1936 av Lars Dalgren, Karlstad 1936, sid 40


Flygfoto ca 1945-53


En tidig anfader från Brickegården
P134 Jordan Arvidsson, verksam runt 1600. Ättlingar till Arvid gifter in sig i Sibbo på min mor-mors mormors sida och Våtsjötorp på mormors morfars sida. Eftersom gården var relativt stor, förekommer en hel del Brickegårdare på ett eller annat sätt i min släkt.

Delas upp i två gårdar 1584
"Jordan i Bryttiegården, upptaget 1584 på det förut varande »arf och egne» hemmanet af samma namn som derigenom deltes i 2 gårdar, hade god lägenhet »med alla persedlar»".
Södermanlands handl. 1580, n:r 18

Många av uppgifterna på gamla Brickegårdare kommer från K. Hedberg. Som de flesta andra uppgifter från den här tiden, ska man nog inte ta dem för helt säkra. Att bekräfta släktskap i bl.a mantalslängder är ganska svårt.


Karlskoga Kuriren 2004-04-23

Ett område med anor. Marken har tillhört såväl Gustav Vasa som Karl IX och drottning Kristina och nämns i Sten Sture den äldres jordebok från 1502.
Det var för övrigt drottning Kristina som sålde marken till några frälsemän för 27 riksdaler 1633.
  
Brickegården kallades förr Bryttiegården, som lär betyda rättargård eller fogdegård. I storskiftes- handlingarna från 1768 kan man läsa att byn hade 11 gårdar med ett 100-tal nöt, 20 hästar och 100 får. Dessutom fanns en nybyggd hytta med 12 järnbodar och 40 kolhus och en husbehovskvarn i Imån (Imälven). Marken sträckte sig långt upp efter Svartälven. Utterbäck ingick i byn.
  
En av gårdarna har för övrigt gått i arv i släkten Eriksson ända sedan 1520! 
  
Fortfarande finns bygatan kvar, en rest av det riktigt gamla Karlskoga. Brickegårdsvägen heter den och leder upp till Brickegårdens skola, som byggdes på 1870-talet.

Kathleen Hedbergs sammanställning av mantalslängder i Karlskoga t.o.m. 1713. Brickegården

  

  

  

  


Karta uppmätt 1883-1895.

Hela ägan 1883-1895

På den gamla kartan har jag förstärkt gränserna runt Brickegården. Den gröna linjen är dagens dragning av E18 och området som är markerat med blått, är "byn" Brickegården.

Se även sidan
Immetorp

Som du ser gränsar Brickegården i öster till Immetorp. Men från 1880-talet kallas även området mellan Svartälven och Immälven för Immetorp. En beskrivning av Immetorp finns i  Karlskoga Bergslags Hembygdsförenings årsbok 1986.

Klickbar

Panorama från skjutfältet över Sandviken, Brickegården, Immetorp, Hyttfallet, Stolpetorp. Gissningsvis 1920-tal.
Plöjande bonde och Potatisplockare visar, var två bilder som finns längre ner på sidan, är tagna.
  
Se även fotot som är taget vid samma,
tidpunkt, från Immetorpsvägen mot Öster-
brovägen. 50 meter norr om missionshuset.

  

Karlskoga Kuriren 2004-04-23

Ett område med anor. Marken har tillhört såväl Gustav Vasa som Karl IX och drottning Kristina och nämns i Sten Sture den äldres jordebok från 1502.
Det var för övrigt drottning Kristina som sålde marken till några frälsemän för 27 riksdaler 1633.

Brickegården kallades förr Bryttiegården, som lär betyda rättargård eller fogdegård. I storskifteshandlingarna från 1768 kan man läsa att byn hade 11 gårdar med ett 100-tal nöt, 20 hästar och 100 får. Dessutom fanns en nybyggd hytta med 12 järnbodar och 40 kolhus och en husbehovskvarn i Imån (Imälven). Marken sträckte sig långt upp efter Svartälven. Utterbäck ingick i byn.

En av gårdarna har för övrigt gått i arv i släkten Eriksson ända sedan 1520! 

Fortfarande finns bygatan kvar, en rest av det riktigt gamla Karlskoga. Brickegårdsvägen heter den och leder upp till Brickegårdens skola, som byggdes på 1870-talet.


Brickegårdens gamla skola från 1870-talet.


Den nya skolan från 1906.


Potatisplockning 1908.  (Bilden är klickbar)
Nr 2 från vänster är P2850 Signe Johansson, gift 1922 med P2843 Erik Eriksson på Våtsjötorp. Längst till höger, P2858 Johan Eriksson, Signes far. De bodde i gården som låg bakom Brickegårdens skola.
Bilden är tagen ungefär där kolonistugorna ligger idag. Det vita huset vid horisonten är Nordtorpet. Se panoramafotot.

  


  

Tingsprotokoll nr 12. Laga ting hållet
13-16 mars 1707 i Aggerud

  
§ 52
Användning av en genväg som låg åt Svartälvsbron:

Avsades att vid sex markers silvermynts vite åborna på norra halva hemmanet i Brickegården inte skulle bruka den genväg som låg åt Svartälvsbron igenom södra halva gårdens gärde, eftersom de hade stora landsvägen att fara på där utanför och inte behövde utnyttja genvägen till skada och fördärv på grannarnas ägor.
  
§ 59
Vägstycket intill Svartälvsbron var för lågt:

Kronobefallningsman Staaf angav att vägstycket näst intill Svartälvsbron på västra sidan var så lågt att ingen kunde där framkomma när det var flod. Därför uppmanades länsman Dahl att uppstämma sockenborna att göra så många dagsverken med vägens upphöjande, som därtill behövdes. Det var allmän landsväg, där var och en obehindrat borde kunna få fortsätta sin resa.

  


Gamla landsvägsbron över Svartälven. Användes även som dansbana av traktens ungdomar.
KT 26 maj 1959: Den gamla bron som raserades av höst- floden 1957, är nu ersatt. (Bilden är klickbar)

Mer information om broarna
finns att läsa på
Immetorpsidan

  


Ca 1956-57. Stjärnhuset på Saxlyckevägen. Fotograferat från väster. Berglund skriver i sin dagbok 27 augusti 1956 att "de håller på att bygga där"   Foto: Berglund (Bilden är klickbar)
  

  

Karlskoga Tidning 28 okt 1958.
Fastighetsnämnden föreslår att kommunen köper Sandviksbadet för 55.000 kr av lantbrukaren Karl Karlsson*. Platsen har i ett 20-tal år arrenderats av föreningen Sandviksbaden.

* Kan vara ägaren till Sandtorpet (Karlssons gård)

  
Hultmansgården. Sexmansgården. Se A. G. Peterssons bok "Släkten Hultman från Karlskoga" Tryckt 1927.
Sommaren 1957 tillbringade Karlskoga konstnären Herbert Walås i ”Hultmangården”.


Folkets Röst 16 maj 1860

  


Palmérs gård (Bilden är klickbar)


Palmérs gård (Bilden är klickbar)

  


En byggnad på Åskullen. Den nordligaste gården på Bricke-
gårdsvägens västra sida.


"Gustav Hultmangården" bakom stallet. Ladugården skymtar uppe på kullen. Bakom gården ligger en grusgrop och ovanför den ligger idag vårdcentralen. Revs i mitten av 1970-talet. Till höger, smeden Perssons hus.
(Fotots ursprung är okänt. Bilden är klickbar)

    


Här plöjer "Morbror" Erik Eriksson (1877-1963) i Brickegården. I bakgrunden till vänster ligger Hultmansgården och uppe till höger ligger skolan. Fotots ursprung är okänt. Troligen 1920-tal.
(Bilden är klickbar)

  


Här vid den röda pricken, hade några av med-
lemmarna i atletklubben sin träningsplats.
1930-talet? Se bilder därifrån i Sivans album,
under menyn Fotografier.
 

 


  

  
Storskiftesdelning 1778
Lantmäteristyrelsens arkiv S36-21:3

Sidan 1

Sidan 2

Sidan 3

Detta och många andra dokument, finns att hitta på avdelningen historiska kartor, på www.lantmateriet.se

  

     

Följande personer finns med i dokumentet:
 
Brickegårdens/Norrgårds åboer:
IES
PES
OOS
POS
OLS
Jan Ersson
Per Ersson
Olof Olsson
Per Olsson
Olof Larsson (han finns även i Södergård)
  
Brickegårdstorp/Södergårds åboer:
OAS
CES
OLS
OIS
AAS
IZS
Olof Andersson
Carl Ersson
Olof Larsson
Olof Jordansson
Arwid Arwidsson
Jonas Zackrisson
  

 

Flottnäset

Kvarteren i Brickegården som avgränsas av Sommarvägen–E18–Svartälven–Möckeln

  


Västra delen av Flottnäsvägen, fotat från Berglunds balkong. Vår förstukvist till höger.
I bakgrunden ser man att den östra sidan av Vindarnasväg ännu inte är bebyggd. Hyreshusen på Solhagsvägen kan anas. Bensinmacken vid korsningen E18-Österleden finns inte än.
De svarta strecken som syns på himlen, är luftledningar, som togs ner i mars 1965. Bilden är tagen i maj (äppelträden blommar) ca 1958.

 
Det första huset på Flottnäset byggdes 1906 av Karl Johan Bergius. Två tomter köptes av K. Erikssons sterbhus 1904 och 1906. Tomterna blev tillsammans 2 tunnland och kallades Karlsvik.
På verandan står Karls maka Hilma Bergius med en bekant. I barnvagnen sitter två av trillingbarnen som föddes i maj 1929.

  (Karls mor P5674 Kristina Sofia Andersdotter,
   Nils Bergius farmor)
  


1938. Den här sommaren hjälptes man åt att gräva och lägga ner en slaskledning i Flottnäsvägen. Här har man tagit kvällen och tvättat av sig i Svartälven.
Stående från vänster:
Zander (Flottnäsv 15), okänd, Herman Wilhelmsson (Flottnäsv 18, Maj-Britts far), okänd, Karl Bergius (Flottnäsv 25), Skyllkvist, (Sveas far) och Pettersson (Flottnäsv 13).
Knästående: Emil Berglund (Flottnäsv 11).
Barn: Gösta Berglund, Svea Skyllkvist och Arne Berglund.
Foto: Svea Skyllkvist, mor till Svea på bilden.
(Bilden är klickbar)

  

  Johan Erikssons hus på Flottnäsvägen 10. Ca 1960.
Garaget på bilden, stod från början i nedre delen av Saxlyckevägen. Ungefär där busskuren står idag. För att få garaget på plats, så tog Johan hjälp av Forslund (granne till Johans bror Karl) som med sin gamla stora traktor släpade ner det på en medförsedd slip. Traktorn hade stora taggar som gjorde stora märken i vägbanan, för det var ju en ren jordbrukstraktor, men ned kom det!
Foto: Berglund   (Bilden är klickbar)

  


Foto: Emil Berglund

  
Då får vi också förklaringen till varför numreringen på Flottnäsvägen börjar på nr 5 idag. Förr började alltså vägen ute vid Örebrovägen.

Se hela fotot.

 

1957. Här släpar man ner ett hus från Saxlyckevägen till Dussmossvägen 4.
17 januari 1957, skriver Emil Berglund, att de håller på med att flytta huset.

Till vänster syns Karl Ers-Karls ladugård och stall, som fick ge vika för E18 när den breddades. Bakom byggnaden ligger Palmérs gård, som fortfarande finns kvar.
Till höger syns det som idag är Niinikivis mack och Godishuset. Mellan dessa hus ligger Gösta Östlings hus. Gösta började bygga 1939 och hann få källaren klar innan kriget bröt ut. Eftersom det var ransonering på cement och annat byggmaterial, tvingades han lägga ett provisoriskt tak över källaren, och slutföra bygget efter kriget. Huset revs i början på 1960-talet i samband med att man gjorde om korsningarna Saxlyckevägen-Sommar-vägen-E18.

Antagligen stod huset från början i korsningen Sandtorpsvägen-Saxlyckevägen.
Se nedre vänstra hörnet på flygfotot över Sandviken.

  

  

F l o t t n ä s p a r k e n

Idag återstår bara några fundament av den förr så populära dansbanan.

Den enda dokumentationen på parkens läge som jag hittat.