Matr från boken
"Karlskoga Bergslag"Förf. Gustav Lindberg. 1895.
Kyrkoherdar i Karlskoga
|
1 |
Olavus Johannis
Gestricius 1586-1626. Kallades Olof Hansson och benämndes: »herr
Olof på Möckelnsbodar». Han kan ha sitt ursprung från Gästrikland
med tanke på sitt namn. Dottern Margareta Sylvia gifter sig med
Olavus efterträdare, Jacobus Jonæ. Wikipedia |
2 |
Jacobus Jonæ 1627-1662. Son till
kyrkoherden Jonas Arvidi i Karlstad. Gift med sin företrädares dotter. Barnen kallade
sig Sylvius. Jonæ blev student vid Uppsala universitet 1606 och var från och med 1618 medhjälpare i Karlskoga och Bjurtjärn hos Olaus Johannis Gestricius. Han prästvigdes sedan till ämbetsbiträde åt Olaus Johannis Gestricius, år 1625. Han blev kyrkoherde därstädes två år senare, 1627. Jonæ ska ha blivit till sinnet oredig att han år 1643 suspenderades under en tid, vilket entledigades år 1645. |
3 |
Anundus Heqvinius 1663-1691. Född 3
augusti 1625 i Väse socken, död 5 maj 1691 i Karlskoga socken. Haqvinius, som var son till kyrkoherde Haqvinus Jonæ Wermannus i Väse, blev student vid Uppsala universitet 1644 och därefter magister 1655. Han prästvigdes 1658 och blev då vice pastor med halva lönen under tiden för Jacobus Jonæ insjuknande. Han blev ordinarie kyrkoherde i Karlskoga först 1663, där han beskrivs som nitisk i försök att få folket i Karlskogabygden att bli läskunnigt. Vid tiden för Haqvinius ditkomst ska endast tre personer i församlingen innehaft psalmböcker vilket kan ha varit ett motiv för Haqvinius driftighet att utöka läskunnigheten. Kyrkoherdeämbetet övertogs vid hans död 1691 av Petrus Pauli Tingström. Haqvinius gifte sig med Anna Ekebom som var dotter till borgmästaren i Kristinehamn. Deras barn kallade sig Carlmark. |
4 |
Petrus Pauli Tingström 1692-1702. Gift med företrädarens dotter, Klara
Carlmark. |
5 |
Sveno Benedicti Lethström 1703-1724. En mycket lärd man, kontraktsprost
över Visnums kontrakt från 1714, riksdagsman 1720, gift med företrädarens änka, avled
den 7 augusti 1724. |
6 |
Andreas Walter 1725-1739. Född i Uppland 1678.
Blev 1703 regementspastor vid Nerikes-Värmlands regemente, hvilket han åtföljde i Karl XII:s
krig, tillfångatogs vid Poltava 1709 och var 13 år i fångenskap, återkom till Sverige 1722.
Gift med Gjöril Jung. |
7 |
Erlandus Svenonis Faxell 1741-1754. Född
10 juni 1696 i Köla socken, död 2 juli 1754. Faxell var son till Sveno Erlandus Faxell, kyrkoherde i Köla socken, och Maria Caméen, dotter till Benedictus Svenonis Camoenius. Han blev student vid Uppsala universitet 1717, magister därstädes 1722. Prästvigd 29 mars 1728, därefter vice pastor i Karlstad 1729. Kyrkoherde blev han 1741 i Karlskoga församling, ett ämbete han innehade i elva år. 1745 blev han vice prost över Visnums kontrakt och 1751 ordinarie. Han gifte sig med prostdottern Elisabeth Norén 1734, med vilken han fick nio barn. |
8 |
Jonas Laurentii Hedlund 1756-1757. Tillträdde 1757, men
avled den 24 maj samma år. |
9 |
Elias Johannis Wenerman 1760-1771. Född
25 februari 1714 i Visnums-Kils socken, död 13 april 1771 i
Karlskoga socken. Wenerman blev student vid Uppsala universitet 1739. Han prästvigdes 1744 och utnämndes till kyrkoherde i Karlskoga församling 1760. Elias Johannis Wenerman, som var bondson, var gift med Elisabeth Bodin, dotter till kyrkoherden i Ölmehärads socken, prosten Nils Bodin. Hon gifte sig senare med borgmästaren i Kristinehamn, Conrad Widmark. Hans dotter, Sara Magdalena, gifte sig med Nils Kjellin. Det berättas, att Wenerman, vars ena ben måste amputeras, hade ett af koppar så väl konstruerat lösben, att man ej kunde märka annat, än att det var naturligt. Gift med Elisabet Bodin, prostdotter från Ölme. |
10 |
Gustaf Kjellin 1773-1785. Född 1714, död
1785. Kjellin var komminister i Kroppa och Lungsund och senare kyrkoherde i Karlskoga församling från 1773. Kjellin gifte sig med Brita Dalberg, dotter till bruksidkaren Måns Dalberg på Skarphyttan. I äktenskapet föddes sonen Nils Kjellin som efterträdde honom som kyrkoherde. |
11 |
Nils Kjellin 1787-1821.
Född 12 februari 1755 i Lungsunds socken, död 4 november 1821.
Teolog och riksdagsman. Nils Kjellin prästvigdes den 17 november 1779 och blev hovpredikant 1783, kontraktsprost 1792 och teologie doktor 1809, samt från 1787 till 1821 kyrkoherde i Karlskoga församling. Nils Kjellin var son till kyrkoherden Gustaf Kjellin och Brita Dalberg. Han var gift med Sara Magdalena Wenerman, dotter till Elias Johannis Wenerman som även han var kyrkoherde. Sonen Elis Kjellin, som var assessor, var ägare till Gälleårsen norr om Karlskoga. Det var han och sonen som uppförde manbyggnaden vid Gälleråsen. Han vilar på Gamla kyrkogården i Karlskoga. |
12 |
Torbjörn Morén 1824-1843, född den 8 november 1781. Kallades till, docent
i arabiska i Uppsala, regementspastor 1809, lektor vid Karlberg och hovpredikant 1810,
kyrkoherde i Solna 1812, andra förslagsrummet till biskop i Karlstad 1834, kontraktsprost 1826,
professorstitel 1822, teol. doktor 1830, L. N. O. 1839, riksdagsman 1828, 1534 och 1840. Gift
med Britta Lovisa Bergsten, dotter af dr Erik Bergsten i Stockholm. M. ivrade mycket för
folkskolan och under hans tid inrättades den första fasta folkskolan med studerad lärare i
Karlskoga. Han var, heter det i en minnesruna, »en kämpe för folkskolorna, i hvilka hans
konsistorium såg ett dolkfaktori för konungens bröst». Avled d. 7 juli 1843. |
13 | Clas Wahlund 1845-1866, född i Kristinehamn den 13 november 1799. Kontraktsprost 1852, L. N. O.1860. Gift med Hilda Tegner, dotter till lektor Elof Tegner i Karlstad. Avled den 11 november 1866. |
14 |
Erik Tullius Hammargren, född i Karlstad den 24 oktober 1814 och son till kontraktsprosten Anders Hammargren och Sara Johanna Piscator. Student i Lund 1832, filos. mag. 1838, lärare i Åmåls skola 1837-1852, adjunkt vid Karlstads läroverk 1852, regementspastor vid Värmlands fältjägare 1862, L. N. O. 1882. Gift med Ottiliana Lagerlöf (faster till Selma Lagerlöf). |
Prästgården på Karls Åby
Bergslagens rena och stärkande luft har gott inflytande på de sanitära förhållandena. I denna, genom de uppfriskande vattendragen rensade och genom doftande barrskogar, silade luft finna de bakterier, som alstra epidemiska och andra sjukdomar, ingen trevnad eller fast härd för sina härjningar. Länge dröjde det därför, innan Karlskoga bergslag fick egen läkare.
Brukspatronen P. Oxelberg hade redan den 21 september i 1810 genom då upprättad avhandling, testamenterat 1/4 mantal Karåsen till bostad åt »en examinerad, prövad, öm och skicklig man, som med nit och skicklighet vårdar de sjuke bland allmogen och billigt beräknar arvodet, som alldeles intet får tagas af de fattige». Oxelberg avled den 7 februari 1821, men, då. testamentet var inbördes, kvarsatt änkan, Maria Beata Hultman, å hemmanet till sin död den 1 september 1847. Med K. M:ts tillstånd den 23 oktober 1854 utbyttes Karåsen mot 7/96 mantal Bregården, som år 1864 anslogs till läkarebostad. Den 29 januari 1886 fastställde K. M:t Karlskoga församlings beslut, att af Bregårdens jord anslå 11/4 tunnland jord till trädgård samt därå för all framtid underhålla kostnadsfri bostad med nödiga uthus åt läkaren. Det övriga hemmanet skulle återlämnas till styrelsen över Oxelbergska donationen, att användas i det av Oxelberg avsedda syftemålet. Efter löneregleringen betalar emellertid provinsialläkaren 5oo kronor i årligt arrende för bostad och trädgård, och tillfaller detta donationen.
Sjukstuga med 9 sängar öppnades den 1 april 1884. Å denna, som har examinerad sjuksköterska, vårdas årligen omkring 100 patienter. En frisäng inrättades 1888, såsom en vacker bröllopsgåva till dr K. Vistrand, som då trädde i äktenskap med Louise Strokirk från Degernäs.
Karlskoga provinsialläkaredistrikt omfattar Karlskoga, Bjurkärns och Nerikesdelen av Nysunds socknar samt Knista, Hidinge och Qvistbro socknar, de 3 sistnämnda dock även tillhörande extra provinsialläkaredistriktet i Edsbergs-Sanna. Första läkaren i Karlskoga distrikt var:
Gustaf Henrik Bohm 8/2 1852-1/9 1854. Han synes dock ej funnit trevnad här, utan uppsade sig, som det heter i ett protokoll, »till
avflyttning inom 24 timmar». Bohm bar titeln ”bergslagsläkare”.
Distriktsläkare har varit:
Karl Henrik Sandelin 18/2 1859-23/9 1862;
Axel Johan Giehl 3/8 1863-5/9 1865 ;
Anders Kristian Gernandt 15/12 1871-20/11 1875;
Karl Dumky
K M. A. Vistrand 14/8 1882-21/5 1886.
Provinsialläkare blev:
Karl Olof Reuterman den 23 februari 1865 och erhöll han den i oktober 1885 avsked med pension från denna sin befattning. Dr Reuterman, som är född den 11 januari 1818, tillbringar sin ålders dagar i det vackra Karlskoga. Kry och rask till kropp och själ, ser man ännu i dag rätt ofta den gamle »botanisten», med portören hängande över axeln, vandra omkring i skog och mark och den djupa basrösten hör man tona: »Än sitter i oss den gamle studenten, gladare nästan än fordom han var». |
Nuvarande provinsialläkare är: Knut Magnus Axel Vistrand, som tillträdde denna befattning den 21 maj 1886, då han avsade sig distriktläkaretjänsten. Dr Vistrand är född den 3 december 1848. Amanuens vid akademiska sjukhuset i Uppsala 1878-1879, blev han med. lic. den 13 maj 1880 och därefter under sommaren t. f. överkirurg vid samma sjukhus. Stadsläkare i Vimmerby 1/9 1880-14/8 1882. Den av socknen underhållna läkarebostaden är tämligen oansenlig, men har, genom dr Vistrands försorg, blivit omgiven av en rätt prydlig trädgård. Veterinärläkare härstädes blev år 1851 sedermera professorn G. V. Sjöstedt. Han efterträddes i oktober 1853 af Felix Ferdinand Grönfeldt, född den 14 januari 1828 i Finland. Han var på god väg att avlägga sin examen vid veterinärinstitutet i Stockholm, då han helt plötsligt nödgades försvinna därifrån och slå sig ned i Karlskoga. Saken förhöll sig så, att han hjälpt ett par finnar, som ej haft nog tand för tunga gent emot Ryssland och därför väntade sig straff, över till Sverige. Ryska regeringen anhöll, att hr Grönfeldt skulle återsändas till Finland, men han tog måhända fasta på hertig Karls privilegier för bergslagen, och så har han, sedan examen kompletterats, stannat här i nu snart 42 år och under dessa varit en mycket anlitad läkare. Den finska uthålligheten och tryggheten, förenad med ett gott lynne, har skaffat honom ovanlig popularitet. Och 67-årigen är, trots de vita lockarna, fortfarande kry och rask. |
Karlskoga skoldistrikt omfattar Karlskoga församling med Degerfors och Karlsdals kapellag och är delad i följande områden:
I. Kyrkbyns skolområde: Bofors, Björkborn, Backa, Bohult, Karls-Åby, Kyrkotorp, Bregården, Bregårdstorp, Aggerud, Stråningstorp, Kilsta, Gottebol, Stenbäcken och Lämås. Har j fasta småskolor, 3 folkskolor och 4 fortsättninsskolor.
2. Lonnhytte skolområde: Källmo, Gelleråsen, Stockbergs, Östra och Vestra Lonntorp, Rosensjö, Lanhöjden, Linnehöjden, Spjutberg, Lundedet, Knapped, Vibäck, Brattebäcken, Espedalen, Forsby, Bofallstorp, Lonnhyttan, Elfkärr och Klastorp. Har 1 flyttande småskola, 1 folkskola och 1 fortsättningsskola.
3. Kedåsens skolområde: Östra och Vestra Kedåsen, Östra och Vestra Kärne, Stockforsen, Stockforstorp, Granåsen, Espsäter, Mossberga, Malmhöjden, Bofallshöjden, Trehörningen, Torpskog, Esphöjden, Knappforshöjden, Åbylund, Norra och Södra Jungfruboda, Silfver hyttan, Nolby, Rosendal, Immen, Hållsjötorp, Hållsjöhyttan och Björndalen. Har 1 fast och 1 flyttande småskola, 1 folkskola och 1 fortsättningsskola.
4. Granbergsdals skolområde: Granbergsdal, Höjden, Dalsmund, Fallet, Stenbacken, Bonstorp, Skråmmen, Kortforstorp, Forsnästorp, Karlsen, Bäck, Lerängen, Backebergshälla, Backebergstorp, Vall, Högfors, Lund, Björkmo, Östra Berg, Granbergs och Gällsjöhöjden. Har 1 fast och 1 flyttande smålskola, 1 folkskola och 1 fortsättningsskola.
5. Sibbo skolområde: Rådehult, Lindås, Svartbäcken, Snöbergshyttan, Kringelhult, Elgsimmen, Elgsimstorp, Österhult, Sibbohult, Sibberboda, Sibbofors och Utterbäck. Har en folkskola.
6. Brickegårdens skolområde: Brickegården, Sandviken, Stolpetorp, Dalen, Bråten, Immetorp, Valåsen, Dankebacken, Trindmyran, Våtsjötorp och Abborrkärn. Har 1 fast och 1 flyttande småskola, i folkskola och 1 fortsättningsskola.
7. Östersjö skolområde: Bricketorp, Östra Nyttorp, Östervik, Knutsbol, Brännebacken, Alkärr, Dufvedalen, Ölsdalen, Ölsdalstorp, Örgifsmossen, Brännåsarne, Immetorps allmänning och Norrgrytstorp. Har en flyttande småskola, 1 folkskola och 1 fortsättningsskola.
8. Högåsens skolområde: Storängen, Storängstorp, Finnebäck, Espenäs, Blinäs, Tällekullen, Vestra Nyttorp, Holmtorp, Skogskärr, Fisksjön, Fisksjötorp, Bottorp, Bobäcken och Högåsen. Har 1 folkskola.
9. Linnebäcks skolområde: Linnebäck, Linnebäckstorp, Åsbergsviken, Åsbergsviketorp, Kråklund, Björtorp, Mosserud, Stråbergsmyran, Stråbergsmyretorp och Bodalen. Har 1 fast småskola, 1 folkskola och 1 fortsättningsskola.
10. Strömtorps skolområde: Stora och Lilla Strömtorp, Gräsholmen, Gräsmossen, Gräshölmstorp, Visuren, Nyböle, Vestansjö, Högberg, Arfsviken, Norrhult och Strömed. Har 1 fast småskola, 1 folkskola och 1 fortsättningsskola.
11. Agens skolområde: Lerviken, Kvarntorp, Kvarnberg, Degernäs, Bottesbol, Jannelund och Ängebäck. Har i fast småskola, 1 folkskola och 1 fortsättningsskola.
12. Degerfors skolområde: Degerfors, Strömsnäs, Krontorp och Råbäck. Har 1 fast småskola, i folkskola och 1 fortsättningsskola.
13. Karlsdals skolområde: Karlsdal, Brotorp, Fisklösen, Gällsjön, Gällsjöhöjden, Lobergshöjden, Bofallshöjden, Tvärån och Åhult. Har 1 folkskola.
Läroämnena äro: I småskolan: Kristendomskunskap, modersmålet (läse-, bokstaverings- och skrivövningar), räkning, åskådningsövningar, teckning, sång och gymnastik; I folkskolan: Kristendomskunskap, modersmålet, skrivning, räkning och geometri, geografi, historia, naturkunnighet, teckning, sång och gymnastik samt, där omständigheterna det medgiva, trädgårdsskötsel och slöjd; I fortsättningsskolan: Kristendomskunskap, modersmålet, räkning och geometri, teckning och naturkunnighet.
I folk- och fortsättningsskolorna vid Bofors, Granbergsdal, Brickegården, Östersjö, Sandmo och Degerfors undervisas gossarna i slöjd. I folkskolorna vid Bofors, Kyrkbyn och Degerfors undervisas jämväl flickorna i slöjd.
Undervisningen bestrides av 11 folkskollärare och 5 folkskollärarinnor, 1 småskollärare och 19 småskollärarinnor. Förste lärare är hr G. Norlin. Utgifterna beräknades för år 1894 till kr. 37,923.3o, varav endast 3.090 kr. användes till byggnad.
Karlskoga praktiska skola öppnades den 1 november 1882. Skolan kom till stånd på förslag av bergsmannen och predikanten K. J. Nyvall i samråd med dåvarande v. pastorn Johan Lindholm. Dessa, jämte bergsmannen Svante Södersten, handlanden Johan Dahlin och målaren J. Södersten, alla i Bregårdstorp, bergsmännen Peter Jonsson i Holmtorp och Peter Petersson i Skogskärr, bildade Karlskoga praktiska slöjdskolas aktiebolag , som den 18 augusti 1882 erhöll K. M:ts stadfästelse. Aktiekapitalet är nu kr 6.350.
Karlskoga Praktiska Skola
Skolan arbetar på 2 avdelningar. Till ynglingar och män lämnas undervisning under 6 månader från och med den 1 november, och till unga kvinnor under 5 månader från och med den 15 maj.
»Kunskap är makt; Den okunnige blir slav; Duglighet är bättre än guld», stå såsom motton på skolans program. I detta program angives ävenledes för männen, att det är en praktisk arbetsskola för allmänbildning och för kvinnorna att det är en praktisk slöjd- och hushållsskola. Ändamålet är att utbilda män till »arbetssamma, kunniga, nyktra och vakna medborgare», och unga kvinnor
till »praktisk duglighet och pålitlighet med avseende på hushållsgöromål, kvinnlig slöjd, uppfostran och annat kvinnligt arbete».
Läroämnena för männen äro: svenska språket, bibelkunskap, välskrivning, räkning, bokhålleri, nationalekonomi, tillämpad geometri med fältmätning och avvägning, linearritning, byggnadskonst, frihandsteckning, lantbrukslära, stats- och kommunalkunskap, geografi, historia, naturkunnighet, engelska språket, sång, snickeri, vagnmakeri och måleri. Kvinnorna undervisas i matlagning, sömnad, vävnad, slöjd, strykning, svenska språket, bibelkunskap, välskrivning, räkning, bokhålleri, frihandsteckning, hushållslära och sång. Lärjungen väljer själv de ämnen, i vilka han vill undervisas.
I manliga skolan har intill våren 1895 undervisats 1003 elever, varav 300 från Örebro län. I kvinnliga skolan, som öppnades den 15 maj 1893, har 117 elever, varav 34 från Örebro län, hittills erhållit undervisning.
Skolans styrelse utgöres af bergsmannen Svante Södersten, handlanden Johan Dahlin, slöjdläraren Johannes Södersten, f d. v. pastor Joh. Lindholm, lantbrukaren Olof Josefsson, bergsmannen Peter Petersson, distriktsföreståndaren Karl Johan Nyvall och bergsmannen Gustaf Josefsson.
Föreståndare för skolan är hr Joh. Lindholm. Övriga lärare och lärarinnor är: ingenjören Karl August Ekman, räkenskapsföraren Salomon Johansson, folkskolläraren Klaes Hjorth, teckningsläraren Axel Smedberg, snickaren Joh. Nordqvist, vagnmakaren Per Adolf Lundberg, målaren Joh. Södersten, fröknarna Karolina Pettersson, Sofia Ungert, Mathilda Johnsson och Mathilda Karlsson.
Efter äldre handlingar framgår, att Möckelnsbodar varit bebodda redan på 1200-talet. Hemmanet Sandviken omtalas 1336, såsom klostergods under Riseberga och ”Karlskoga krönika”, utgiven 1895 av riksdagsmannen Johan Johansson i Noraskog, lämnar visshet om, att Sten Sture varit ägare till Backa, Brickegården och Stolpetorp.
I övrigt spårar man följande hemman och torp under åren:
1580 | Finnebäck, Sibberboda och Östervik. |
1581 | Agen, Degernäs, Lervik och Lilla Strömtorp. |
1582 | Duvedalen och Storängen. |
1583 | Gelleråsen, Immen, Rosensjö och Åsbergsviken. |
1584 | Aggerud, Bo, Bregården, Bregårdstorp, Bricketorp, Knutsbol, Valåsen o. Vibäck. |
1585 | Degernästorp och Lonntorp. |
1586 | Mosserud. 1587: Stora Strömtorp. |
1590: | Brickegårdstorp, Brännebacken, Hållsjötorp, Kedåsen och Kärne. |
1591 | Elgsimmen, Gräsholmen, Strömed, Utterbäck och Vismenästorp. |
1594 | Bråten. |
1599 | Abborrkärn, Espenäs, Fisksjön, Granberga, Immetorp och Kyrkotorp. |
1601 | Leräng och Tällekullen. |
1608 | Norrhult och Åhult. |
1610 | Bäck och Dalen. |
1617 | Blinäs, Nytorp och Qvarntorp. |
1620 | Rådehult och Stråbergsmyren. |
1623 | Våtsjötorp. |
1624 | Knapped. |
1625 | Vestansjö. |
1626 | Källmo. |
1627 | Ölsdalen. |
1631 | Bodalen och Knappfors. |
1637 | Kortforstorp, Linneblick och Streken. |
1642 | Granbergsdalen. |
1643 | Kilsta. |
1644 | Berg, Björtorp, Gällsjötorp, Kringelhult och Råbäck (Strömsnäs). |
1645 | Elgåsen, Gräsholmstorp och Trehörningen. |
1647 | Skråmmen. |
1649 | Esphöjden. |
1651 | Elgsimstorp. |
1653 | Björkmo, Granåsen, Lämås och Skogskärr. |
Utom ovanstående har socknen numera följande hemman och torp:
Arfviken | Forsby | Klastorp | Stockberga |
Backebergshälla | Forsnästorp | Lanhöjden | Stockforstorp |
Backebergstorp | Gräsholmstorp | Lindås | Stråningstorp |
Björndalen | Gräsmossen | Linnebäckstorp | Svartbäcken |
Bohult | Gottebol | Linnehöjden | Torpskog |
Bofallshöjden | Gällsjön | Lobergshöjden | Trindmyran |
Bofallstorp | Gällsjöhöjden | Lund | Tvärånstorp |
Botorp | Holmtorp | Lunedet | Åby Karls |
Brattebäcken | Höjden | Malmhöjden | Åbylund |
Brotorp | Högeberg | Nolby | Ålkärr |
Dalsmund | Högfors | Norrgrytstorp | Ängebäck |
Elfkärr | Högåsen | Nyböle | Orgifsmossen |
Elfkärrstorp | Jungfruboda Norra | Qvarnberg | Österhult |
Espedalen | Jungfruboda Södra | Rosendal | |
Espsäter | Karåsen | Spjutberg | |
Fisklösen | Karlsdal | Stenbäcken |
Socknen består av 54 hela hemman. Allmänna fyrktalet belöpte sig 1894 till 108.000 fyrk. Detta år utdebiterades: till kyrkliga ändamål
kr 6.525, till folkskolorna kr 37.923,30, till fattigvården 30 öre pr fyrk och till betäckande
av kommunens övriga utgifter 24 kr för hemman och 6 öre pr fyrk.
Invånarnas antal uppgick till 12.187 vid 1895 års början.
Centralhotellet
Sparbanken
Tingshuset
Kungsvägen
Möckelnshall
Martingjuteriet - Kanonverkstaden
Björkborns Herrgård
Disponentbostaden
Bofors Hotel
Bofors kontoret
Landsvägsbron (Strömsbro)
Bofors Skolhuset (Loviselundskolan)
Stora Bruksdammen
Lancashiresmedjan
Bohult
Bregårdstorp
Näset och Bryggeriet
Bryggeriet